Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Expeditionen samlad vid Saj-tjeke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN VANDRANDE SJÖN
träd på 1 kvkm. och fann deras diameter i medeltal
uppgå till 24 cm. strax ovan marken.
Nattens minimum den 11 april sjönk till — 2,8° —
överraskande kallt så sent på våren. Det var snarare
som om vi gingo mot hösten. Men dagen blev vacker
och klar och den medförde dessutom ett uppfriskande
avbrott i vår eljest ganska enformiga färd.
Vi hade tillryggalagt ett par krökar då floden
tycktes göra en kraftansträngning och sträcka ut sig i
nästan rak linje en bra bit mot ONO. På betydande
avstånd framåt syntes vid vänstra stranden på dyner och
bland tamarisker flera vita tält, en massa män, hästar
och ryttare.
”Där ha vi Saj-tjeke!” förklarade mina roddare
Sadik och Hajit, och där vid ”Grusöknens flodkrök”,
hade vi också stämt möte med den övriga expeditionen.
Och nu satte Sadik och Hajit sina fenor i vattnet
som aldrig förr. ÄÅrorna stodo som spända pilbågar,
skummet fräste kring kanoternas förstävar och vår
farkost susade fram över floden som en uppskrämd
vildand. Den brokiga tavlan i fonden framträdde allt
skarpare i sina detaljer. Somliga stå i en klunga på den
högsta strandbrinken, andra skynda ned till
landningsplatsen. Där synas de, alla de våra, Bergman, manligt
rak och skäggbevuxen, Yew med sina amerikanska
glasögon, Georg, högrest och leende, Effe, blond och
solbränd, Serat och Djomtja och ett par kinesiska
boyar.
Just då jag stiger i land, uppstämmer Effe och de
andra ett dånande hurra och grammofonen spelar en
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
