Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till en okänd prinsessas grav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN VANDRANDE SJÖN
blottades. Det bestod av två mycket väl bevarade
plankor, 1,82 m. långa. Lockets bredd var vid huvudet
52 cm., vid fotsidan 45 cm. och plankornas tjocklek
4 cm. Huvudet var riktat å nordost.
Så snart locket blivit rengjort och vi funnit att
kistan precis passade i sin infattning av lera och att
det var omöjligt att lyfta upp den utan att vidga den
grävda öppningen, beslöto vi att undanröja den
nordvästra långväggen av lerjord, vilket krävde både tid
och kraft. Men slutligen föll det sista hindret och kistan
kunde varligt och försiktigt lirkas ut och lyftas upp
på mesans krön.
Kistan hade en för detta vattensjuka land
karakteristisk form. Den liknade i allt en vanlig kanot, vars
förstäv och akterstäv blivit avsågade och ersatta med
vertikala tvärväggar.
Redan innan mesans yttervägg rivits hade de båda
lockbräderna blivit upplyftade. Vi väntade då med
spänning att få se den okände döde, som slumrat så
länge i ostörd ro. Men i stället funno vi blott en filt
i vilken den döde blivit insvept och som helt och
hållet, från hjässan till fotabjället, dolde liket.
Filtsvepningen var så spröd att den föll sönder till stoft
vid beröring. Vi avlägsnade den del därav som dolde
huvudet — och nu sågo vi henne, öknens härskarinna,
drottningen av Lou-lan och Lop-nor i all hennes
fägring.
I unga år hade hon överraskats av döden och av
kärleksfulla händer blivit svept och buren till den
fridlysta kulle i vars inre hon skulle slumra i nära två årtu-
r108
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
