Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I deltats irrgångar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN VANDRANDE SJÖN
Då vi väl kommit i ordning i detta läger, n:r 80,
kallade jag roddarna till mig.
De hade själva bevittnat hur Yew, Kung och Effe
med personbilen och en lastbil den 27 april hade styrt
öster ut för att över Altmisch-bulak söka uppnå
Tunhwang. Nu gällde för oss att få veta om
bilexpeditionen passerat öster ut och kommit tillbaka med kurs
på bilarnas ståndläger, n:r 70. Det uppdrag jag därför
gav tre roddare, Apak, Hajit och Ismail, var att i
dagningen nästa morgon gå i rak linje mot NNV till
bergsfoten, men vända om till oss så snart de funnit
bilspåret. De skulle vidare avgöra om spåret förrådde att
bilarna kommit tillbaka eller icke. De fingo med sig
en vitröd signalflagga, som ifall bilarna icke
återkommit skulle sättas fast i själva spåret, samt en tom
konservburk, i vilken vi lagt brev från Chen och mig,
berättande att vi lågo vid närmaste vatten 10 km. öster
om Lou-lans meridian. Vi bådo de våra att efter sin
återkomst till ståndlägret n:r 70, sända personbilen för
att hämta oss. De tre spejarna hade order att
återvända till oss på kvällen samma dag.
Just då Chia Kwei skulle servera vår middag,
utbröt en häftig ONO storm. Man hörde kastrullock
och tallrikar skramlande flyga sin kos. Roddarna
packade ihop sina grejor och sökte sin tillflykt i en djup
sänka mellan ett par jardangs. Vårt tält stagades med
ett par kistor, mjölsäckar och lerblock. Den trogne
hunden Tagil rullade ihop sig i en sänka där han
hade lä.
122
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
