Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra sista dagar vid Lop-nor och Lou-lan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN VANDRANDE SJÖN
emot strömmen eller rida tillbaka. Men
”Tun-hwangexpeditionen”, som visserligen ej kommit längre än till
Altmisch-bulak, hade funnit en körbar passage — just
den ”väg” vi behövde för återtåget. Vi hade sålunda
all anledning i världen att vara nöjda och tacksamma
med utgången av Lop-nor-färden.
På kvällen sutto Chen, Kung och jag uppe och
pratade om nya planer. Kung hade meddelat att då han
den 21 maj lämnat läger 70, ännu icke ett ljud hade
hörts från överste Salomakhin, som lovat oss bensin
och motorolja till Korla. Redan då hade jag klart för
mig att nästa steg jag hade att taga vore att göra en
blixtfärd till Urumtji för att skaffa det oljeförråd vi
behövde.
Våra överläggningar avbrötos vid midnatt då de
tygellösa luftandarna började att köra med sina snabba
vagnar över vårt tält. Duken smällde och slog och
hotade att spräckas och alle man måste upp och staga
vårt tält med pluggar och rep.
Det var en sista avskedsfanfar före vårt uppbrott
från sagolandet vid Den vandrande sjön.
182
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
