Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Återtåg till ståndlägret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTERTÅG TILL STÅÄNDLÄGRET
följde oss. Bilen stod lastad, det återstod blott att sitta
upp. Kung och Chen föreslogo att de skulle följa mig
till Yews läger, dit vi blott hade en halvtimme. Jag tog
ett hjärtligt farväl av vår doktor och de övriga
kvarvarande och satt upp. Inom ett ögonblick hade de
försvunnit och dolts av de dammoln bilen virvlade upp.
Klockan var 1/2 8. Serat satte en rasande fart på
bilen. Skymningen sänkte sig allt djupare över jorden
och det sista återskenet av aftonrodnaden slocknade.
Jag lämnade hela expeditionen bakom mig och
började en mer än oviss färd. Det gällde ju att skaffa de
medel, utan vilka våra vagnar voro förlamade och
deras besättningar i lika hård fångenskap som i Korla.
Nu hade nattens mörker segrat även i väster ”och
tysta som Egyptens präster begynte stjärnorna sitt
tåg”.
Hur våra öden sedan gestaltade sig har jag berättat
i min bok ”Sidenvägen”. Hummel, Bergman och Kung
begåvo sig på skilda vägar genom Kuruk-tagh till
Urumtji och sent omsider, i september, inträffade också
Chen, Georg, Effe, våra mongoler och tjänare i
Sinkiangs huvudstad. Då den sista gruppen anlände, hade
Hummel och Bergman redan brutit upp på den långa
färden hem till Sverige emedan vår doktors tillstånd
ovillkorligen krävde vård och vila.
Yew och jag hade med personbilen, förd av Serat,
den 6 juni nått Urumtji, där vi under fyra och en halv
månader kvarhöllos som ett slags politiska fångar.
Först den 21 oktober återfingo vi, tack vare den sovjet-
197
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
