Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några ord om djuren vid Kontje-kum-daria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN VANDRANDE SJÖN
Slutligen finna vi i Hummels samling följande
fåglar:
Hackspetten, som häckar överallt vid Kontje-daria
och väntar att poppelskogen skall vandra öster ut på
den nya flodens stränder då han troget skall följa med.
Vid varje lägerplats hör man hans hamrande och
pickande arbete då han outtröttligt sitter och knackar i
poppelstammarna sökande efter insekter och larver.
Ofta ser man den lilla rödbukade fågeln med de
vitfläckiga mörka vingarna så ivrigt upptagen av sitt
hackande, att den icke märker närgångna åskådare.
Om nätterna hör man dvärghornugglans
karakteristiska läte i skogen, üh-üh-üh, ett läte som går igen i
dess turkiska namn, ukusch.
Törnskatan spelar i Loplandet en viss medicinsk roll,
ty hennes blod anses urindrivande och barnlösa
kvinnor, som äta hennes kött, ha utsikt att välsignas med
avkomma.
I skogstrakter vid floden och kring träsken är
törnskatan icke sällsynt; där möta vi också staren som
förekommer i väldiga flockar och väsnas, även om
nätterna, i popplarna, där de ha sina bon. Fasanen, duvan,
svarta kråkan, blåhaken med sin vackra teckning i
gult och blått och göken höra också till skogarnas
stamkunder. Där leva även tornsvalan, ladusvalan och
pilfinken, sädesärlan, lärkan och tofslärkan, av vilka
den sistnämnda stannar kvar över vintern.
Med representanterna för flodens fågelvärld
anträdde d:r Hummel sin återfärd och då man nu under
204
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>