Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till vägens slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN VANDRANDE SJÖN
Sedan den 12 november, då vi så oförmodat råkat
rakt i famnen på rövarbandet vid Tao-tao-shui, eller
på över en månads tid hade vi icke sett någon annan
levande människa än Georg. Vi hade vistats i en del
av jorden dit människors barn aldrig någonsin
förirra sig och där inga vägar finnas. Det enda som
förråder att livet dock även här en gång i tiden pulserat
i längesedan förkalkade ådror, är stenrösena som
blivit resta på kullar, terrasser och berg och vilkas
uppgift varit att via köpmän och karavaner den rätta
kursen på den gamla Sidenvägen. Många av rösena
markera dock säkert nord-sydliga vägar, varav
kartorna ha åtminstone tre mellan Hami och Tun-hwang.
Dessa vägar ha vi korsat på många ställen. Men de
som byggt rösena sova i sina gravar sedan 2,000 år
och deras gravar äro spridda över hela det innersta
Asien och Kina.
Den resande som i våra dagar färdas fram över
spårlöst utplånade stigar, förnimmer blott i fantasien
ett fjärran bortdöende eko av karavanklockors klang
och kameldrivares brådskande maningsrop.
310
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
