Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det sista pulsslaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN VANDRANDE SJÖN
hade ögonen på Lop-nors och nedersta Tarims senaste
pulsslag. Erik Norin hade redan 2 1/2 år före den
sistnämndes resa klarat ut Kum-darias lopp ända till dess
delta vid Lou-lan medan Bergman och Haude
konstaterat att den gamla Tarimbädden blivit övergiven av
vattnet. Det enda som återstod var att fastslå läget
av den slutreservoar i öknen där Tarimvattnet
avdunstade och försvann.
Sedan jag, såsom förut är nämnt, funnit att jag,
ehuru min expedition var ett kombinerat
svensktkinesiskt företag och att bland dess medlemmar funnos
så framstående lärde som professorerna Hsü
Pingch’ang och P. L. Yuan, absolut icke av
generalguvernören Chin Shu-jen kunde utverka tillstånd att
företaga en resa till Lop-öknen, eller, med andra ord, att
alla vägar till Lop-nor inom Sinkiangs gränser för oss
voro obevekligt stängda, beslöt jag att bringa en plan
till utförande, som paralyserade denne Chin, vilken
till och med lämnat marskalk Chiang Kai-sheks order
utan avseende — och som eliminerade allt vad
Sinkiang hette.
Det gällde att handla snabbt. En vacker dag kunde
Schomberg förverkliga sin plan på en vinterfärd till
Lop-nor och att Stein var på väg till samma sjö visste
vi av tidningarna. Jag kunde icke finna mig i att andra
skördade frukterna av det arbete vi redan nedlagt på
Lop-norproblemet och av den uppmärksamhet och
den möda jag själv ägnat däråt.
Vid Etsin-gol arbetade 1930 två av våra
expeditioner, Folke Bergman i arkeologi, Nils Hörner och Chen
360
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
