Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - fond ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fond —frottera
35
fond ’dnff’ (gruttd)kapital} förr&d,
mängd, »er även statspapper, -börs
(plats för) försäljning av
värdepapper. •mäklare förmedlar köp o.
försäljning av värdepapper
fon|etlk läran om spr&kljuden,
ljud-lära. -èüsk ljud-, spräkljuda-; ibl.
Ijudenlig 1. Ijudtrogen. -ogråf
apparat som kan återge tal o. musik
fontin fdn(g)’ springbrunn,
vattenkonst
fo^rc|e ma]eüre fdra masjdr laga
förfall, tvingande nöd, omständigheter
varöver man icke är herre, -era
pådriva, påskynda, uppdriva farten;
storma; spränga, -èrad starkt
påskyndad; ansträngd, överdriven,
konstlad
formalfn ett smittrenings- o. växt-
besprutningsmedel
form|alism överdriven formstränghet,
formbundenhet, -ali^st ’formträl’,
’formryttare’, bokstavsträl. -ali’ stisk
’formsträng’; ibl. andefattig, -alitét
yttre form, formsak, antaget bruk.
•åt storlek o. form (på bok o. d.).
•ation bildning; uppställning, -e’!!
som rör det yttre, formen, -era
bUda; stifta (bekantskap); spetsa
(en penna), -éring bildande av
truppavdelning 1. sätt varpå den
uppställes, -ulera avfatta. -ulSr
föreskrivna ordalag vid vissa
handlingar (t. e. eds-, vigselformulär);
ifyllningsblankett. fo’rmel -d- fast
1. stående uttryck; ibl. sats
fo^rstväsen -d- skogsväsen
fo’rt -d- mindre fästning, skans,
-ifikation befästningskonst,
befästningsväsen
fo’rt|e -d- starkt, -fssimo mycket
starkt
Fortüna Lyckan(s gudinna)
förum -o- (behörig) domstol 1. rätt
forward fdrodrd anfallsspelare (t. e.
i fotboll)
fosforesc|e^ns -ajäns ett ljus som -erar
dvs. lyser svagt utan större
värmeutveckling
fossil -d- förstening} förstenad
fo’xterrier råtthund(8ras)
fragme’nt (avbrutet) stycke,
brottstycke. -ärisk osammanhängande,
ofullständig
fraktion (del av) parti, ’(menings)-
fraktür brott på något av kroppens
ben (t. e. skallbrott); gotisk 1. tysk
stil: graftur
franc -ng franskt, schweiziskt o.
belgiskt mynt
frank I era frimärka. -okuvert -vär 1.
’Värt k. med intryckt frimärke
fransis 1. -ang- en dans (med turer)
frapp|a^nt -ngt slående, påfallande,
-era slå (med förvåning); sticka i
ögonen
fräs talesätt, vändning, uttryck, -er
ofta s tomma, klingande ord. -eologf
-gi samling av talesätt; frasförråd
fraternisera förbrödra sig; umgås
förtroligt
frega’tt (förr) S-mastat krigsfartyg
(med ett batteri), -skepp
handelsfartyg med märsar o. rår på alla
tre masterna
frekve’n|s tillopp (ssiff ra),
besöksmängd ; antal, mängd, -tera ofta 1.
regelbundet besöka
frenétisk ursinnig; hetsig, ’vild’,
rasande
frenologi -gi läran hur man av
huvudskålens form kan sluta sig till
s j älsf örmögenheterna
fre’8k 1. -omålning målning med
vattenfärg på ännu fuktig kalkvägg
frika{de’ller små (sopp)köttbullar. -ssé
’smàstuvning’, köttstuvning
friktion gnidnin^smotstånd); ’gnissel’
(t. e. vid samarbete)
fris takbård (yttre 1. i rum)
fris|era krusa, lägga i lockar, bränna
o. ordna håret, -yr håruppläggning,
krusning av håret, kamning. -ör
barberare, perukmakare
frityr stekflott, flottyr
frivol -dl lättsinnig, ytlig, fiärdfull;
lättfärdig, oanständig, slipprig
frondera ’dn(g)d’ klandra 1. sätta
sig upp emot (de styrande osv.)
front ’dn(g)t framsida; främsta
stridslinje; ibl. krigsskådeplats,
-espis uppskjutande, vanl.
triangel-formigt avslutat mittparti på en
byggnads huvudfasad
frottera gnida (t. e. vid badning). f.
sig med ’gnida sig mot’, få umgås
med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
