Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - pastor loci ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pastor lod—pension
83
pa^stor löci 1. Msi (på betyg vanl.
förkortat p. 1.) kyrkoherden i
församlingen. pa’8tor primärius titel
för kyrkoherden i Stockholms
Storkyrkoförsamling. pastoral
herde-dikt 1. -spel; (som adj.:) präst-;
herde-, lantlig, -teologi praktisk
teologi 1. läran om själavården
pastörisera upphetta vissa livsmedel,
drycker osv. till 60 à 90° för att
oskadliggöra bakterier
patén oblattallrik (vid nattvarden)
pate’nt ensamrätt till uppfinning;
även = -érad uppfinning
päter (titel för) munk, ’fader*, patew-
no’ster -d- fadervår
patetisk känsl ostark, lidelsetf ull; djupt
gripande, högstämd; högtravande
patie’ns passiangs koxtläggning (enl.
vissa regler) som tidsfördriv
patie^nt pa(t)siänt person under
läkarbehandling, sjuk(ling)
patina (ädel)&rg t. e. på gamla broms-
saker; ’åldersskimmer’
patol|ogi -gi sjukdomslära. -ögisk
-dg- sjukdoms-; sjuklig
pätos -dss lidelse; gripenhet;
hög-stämdhet; falskt p. = svulst,
upp-styltning
patria^rk stamfader (särsk. om
Abraham osv.); grekisk-katolsk
’ärkebiskop’; faderlig härskare;
ärevördig åldring, -älisk
(lands)-faderlig; husfaderlig
patricier fornromersk adelsman;
medlem av gammal förnäm släkt
patriöt -o- fosterlandsvän, -isk
fosterlandsälskande, fosterländsk, -i^sm
fosterlandskärlek
patronätsrätt (före 1921) rätt att
kalla präst i (s. k. patrone’ll)
församling; den som ägde denna rätt
kallades patrönus
-o-patru’U mindre truppavdelning (vanl.
högst 10 man) för spaningstjänst,
för övervakning o. d. -era förrätta
bevakningstjänst, gå (på) vakt
paiilün (säng med takhimmel o.)
sängomhänge, sänggardin
pauperi’sm fattigdoms till stånd,
utbrett armod
pàus uppehåll, avbrott, ibl.
mellanakt; taktvila; tystnadstecken, -era
göra uppehåll, ta (sig) en paus
pauvres honteux pävr ångtö fattiga
som blygas begära hjälp, som sett
bättre dagar
paviljo’ng -d- tältformig byggnad;
lusthus
pa’x vobfscum frid vare med eder
pedagog -dg lärare, undervisare;
skolman, -ik uppfostringskonst,
undervisning(slära). -isk skoi-;
undervisande, uppfostrande;
magis-terartad
pedäl trampinrättning, trampa
peda^nt inbiten ordiiingsmänniska;
’formryttare^ -eri småaktig
noggrannhet. -isk petnoga, smånoga,
alltiör noggrann
pediatrik läran om barnsjukdomar
pegamoid ett slag8 konstläder
pegäs skaldehäst, ’vinghäst’
pégel hårt g mätstång (för
vattenstånd)
pekor|äl sällsynt dum 1. löjlig (ut-
gjutelse 1.) skrift
pekuniär 1. -jàr
penning-pelargön 1. -ia (kruk- o. balkong) växt
med lysande blommor
pektin ämne i frukter vkt vid
kokning bildar gelé
pe’mmikan -ann pressade kakor av
torkat o. pulveriserat oxkött o.
oxtalg jämte russin o. socker
penäter (fornromarnas) husgudar
pence se penny
penda ng pang- motstycke, make
pendyl 1. pang- väggur^ bordstudsare
(med pendel)
penetrera genomtränga, intränga i;
grundligt sätta sig in i
penibel otrevlig, pinsam, besvärlig
penicillin -si- nytt viktigt läkemedel
t. e. vid lunginflammation
penite^ns botgöring; kyrkoplikt
penjoar lätt kamkofta
pennali’sm kamratförtryck, ’livning’
pe’nni finskt (små)mynt. pe’nny vanl.
4 (flere pe’nce pe’n€) engelskt
(små) mynt
pensé pangsè odlad storblommig Viol.
(gà 1. sitta i sina) penséer
pang-(sitta försjunken i) tankar 1.
betraktelser
pension pang sjön årligt anslag (för em
som erhållit avsked 1. för
tjänstemäns änkor o. barn); enskild skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>