Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
«Åh, mr Bhaer, jag är så glad att få se er!"
utropade Hanna, i det hon fattade tag i honom, liksom
hon fruktat, att natten skulle uppsluka honom, innan
hon fick honom in.
"Och jag att se miss March; men nej, ni hafa
främmande —" och professorn teg, då ljudet af röster
och dansande fötter hördes ned till dem.
"Nej, det hafva vi icke — det är blott tamiljen.
Min bror och syster hafva just kommit hem, och vi
äro alla så lyckliga. Kom in och var som en af oss."
Fastän mr Bhaer var en mycket sällskaplig man,
tror jag likväl, att han gerna skulle velat gått sin
väg och kommit igen en annan dag; men huru skulle
han kunnat göra detta, då Hanna stängde dörren efter
honom och tog ifrån honom hans hatt, kanske ock,
att hennes ansigte hade någonting att göra med
saken, ty hon glömde att dölja sin glädje öfver att
se honom; utan visade den med en öppenhet, som
visade sig vara alldeles oemotståndlig för den ensam-
me mannen, hvars välkommen långt öfversteg hans
djerfvaste förhoppningar.
«I fall jag icke blir monsieur De Trop, så skulle
jag gerna vilja se dem alla. Ni hafa varit sjuk,
min vän?"
Han framstälde frågan plötsligt, ty just som
Hanna hängde upp hans rock, föll ljuset på hennes
ansigte, och han märkte förändringen deri.
«Icke sjuk, men jag har varit trött och ORAr
vad. Vi hafva haft sorg, sedan jag sist såg er."
"Ack ja, jag vet! Mitt hjerta var bossa
för er, då jag hörde det," och han tryckte åter hen-
nes hand med ett så deltagande utseende, att Hanna
kände, som om ingen tröst skulle kunnat förliknas
med blicken ur dessa vänliga ögon och tryckningen
af denna stora, varma hand.
Pappa och mamma, detta är min vän, professor
Bhaer," sade hon med ett utseende och en ton af en
sådan oemotståndlig glädje och stolthet, att hon lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
