- Project Runeberg -  Våra vänner från i fjor eller Systrarne Marchs senare lefnadsöden /
294

(1872) [MARC] Author: Louisa May Alcott
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SSE

294

väl kunde ha blåst i en trumpet och öppnat dörren
med ett grannt helsningstal. .

Om främlingen hade haft några tvifvel angående
det mottagande han skulle erhålla, så blefvo de genast
skingrade genom det hjertliga sätt, hvarpå han blef
välkomnad. Alla mottogo honom vänligt för Hannas
skull först, men mycket snart tyckte de om honom
för hans egen skull, ty han förde med sig den talis-
man, som öppnar allas hjertan; och dessa enkla men-
niskor blefvo genast intagna at honom och kände
ännu större vänskap för honom, just för det han var
fattig; ty fattigdomen förädlar dem, som höja sig öfver
honom och är ett säkert pass för verkligt gästfria
sinnen. Mr Bhaer satt och såg sig omkring med
minen hos en resande, som knackat på en främmande
dörr, och, då den öppnas, finner han sig hemma. Bar-
nen gingo till honom liksom bin till en honungskruka,
installerade sig på hvardera knäet och lyckadesfäng-
sla honom genom att plundra hans fickor, rycka i
hans skägg och med ungdomlig djerfhet söka reda
på hans klocka. Fruntimmerna telegraferade om sin
belåtenhet till hvarandra, och mr March, som kände,
att han hade fått en beslägtad ande, öppnade till sin
gästs förfogande sina mest utvalda förråd, under det
den tyste John lyssnade och njöt af samtalet, utan
att säga ett ord, och mr Laurence fann det vara
omöjligt att somna,

Om Hanna icke hade varit upptagen på annat håll,
skulle Lauries uppförande ha roat henne; ty en svag
anstrykning, icke af svartsjuka, men någonting lik-
nande misstanke, kom denne gentleman att hålla
sig på afstånd i början och med broderlig försigtighet
observera den nykomne. Men det räckte ickelänge,
ty mot sin vilja blef han intresserad och, innan han
visste det minsta, hade han blifvit indragen i cirkeln,
ty då mr Bhaer kom i sin rätta atmosfer blef
han vältalig och högst tilldragande. Han talade sällan
till Lanrie, men såg ofta på honom, och det brukade
då gå en skugga öfver hans ansigte, liksom han hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:49:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vannerfjor/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free