Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
saknat sin egen förlorade ungdom, då han såg den
unge mannen i hans vår. Sedan brukade han fästa
sina ögon på Hanna med ett så längtansfullt uttryck,
att hon säkert skulle besvarat hans stumma fråga,
ifall hon hade sett den, men Hanna hade att taga
vara på sina egna ögon, och, som hon kände, att hon
icke kunde lita på dem, höll hon dem försigtigt
fästade på den lilla strumpan, som hon, lik ett mön-
ster för flicktanter, höll på att sticka.
En förstulen blick då och då uppfriskade henne
på samma sätt, som då man dricker friskt vatten
efter en dammig promenad, ty ögonkasten åt sidan
visade henne flere gynsamma tecken. Mr Bhaers
ansigte hade förlorat sitt frånvarande utseende och
såg nu fullkomligt lefvande och intresseradt ut, hvilket
gjorde, att Hanna tyckte, att han verkligen såg ung
och bra ut, och glömde att jemföra honom med Laurie
såsom hon alltid — till deras stora nackdel — gjorde
med främmande män. I detta ögonblick såg han
riktigt inspirerad ut, fastän de gamles sätt att begrafva
— hvarom konversationen nu rörde sig — icke kunde
anses för något särdeles muntrande samitalsämne.
Hanna riktigt strålade af triumf, då Teddys skäl
blefvo kullkastade, och hon tänkte för sig sjelf, då hon
såg fadrens intresserade utseende: "Hvad han skulle
njuta af att hvar dag få tala med en sådan man som
min professor " Dessutom var professorn klädd i all-
deles nya svarta kläder, hvilket kom honom att se
mera gentlemannalik ut än någonsin. Hans buskiga
hår hade blifvit klippt och borstadt slätt, men det
fick icke länge ligga 1 ordning, ty i lifvade ögonblick
strök han upp det på sitt vanliga löjliga sätt, och
Hanna tyckte bättre om att se det stå rakt upp i
vädret, än slätt. Stackars Hanna! Hvad hon upp-
höjde denne fule man, under det hon satt der och
stickade så tyst och stilla; men likväl lät hon icke
någonting undgå sig — inte ens den omständigheten,
att mr Bhaer verkligen hade guldknappar i sina fel-
fria manchetter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
