Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunde ni kanske titta hit ned på söndag kväll. Så
kunde ni ju berätta för oss om balen på
konstnärsföreningen.
Fru Düsbach kastade en rasande blick på Anna och
såg betänksamt på lampan, i vars behållare det ännu
fanns en smula olja. Men innan hon kunde komma
med invändningar, sade Holleder:
— Jag hoppas, att jag också blir inbjuden. Även
jag sätter värde på en stilla samvaro en
söndagskväll.
— Naturligtvis! svarade Anna. Du tillhör ju
våra gamla vänner och är alltid välkommen.
Nu sade de farväl. Då Horstmann räckte sin
väldiga hand mot Anna, såg han henne ånyo i ögonen.
Hans mörka min såg genast litet gladare ut, men
ändå fanns det något vilt och otämjt i hans utseende,
men det fårade ansiktet hade ett drag av dold
ångest och ödmjukhet, medan Anna lät sin blick vila på
honom med strålande vänlighet. Knappt hade han
vänt ryggen till, förrän hon andades djupt och
tackade för Berts handkyss med ett leende, som röjde
mycket mera än vänskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>