Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Din man är i likhet med mig oskadd. Jag
önskar, att den fientliga kulan hade i stället drabbat
mig. Jag afundas Karl. Han föll redan vid
fältslagets början och undgick således det sorgliga
medvetandet, att vi ännu en gång — förlorat. Det är
verkligen bittert att alltjämt lida nederlag. Jag såg
honom falla, ty vi redo bredvid hvarandra. Jag
sprang genast af hästen för att bistå honom. Han
gaf mig en hjärtrörande bick... blott en enda
blick... i nästa sekund var han död. Kulan hade
sannolikt genomborrat hjärtat eller en af lungorna. Det
var emellertid en hastig, smärtfri död. Huru många
andra få icke ligga kvar på slagfältet under flera
timmar och pinas af sina sår... ligga där midt bland
stridstumultet länge, innan döden befriar dem. Det
var en förfärlig dag... Öfver ett tusen döda....
vänner och fiender om hvarandra... betäckte
slagfältet. Bland de döda fann jag många, hvilka jag
personligen kände... bland andra äfven den stackars
— (här måste jag vända bladet) — »den stackars
Arno Dotsky...»
Vanmäktig sjönk jag till golfvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
