Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i6s
jag sällan sen att deltaga i leken, och för alla de
dumheter vi då bedrefvo, må de lärda och visa män
förlåta oss, hvilkas allvarsamma verk vi sedermera
studerade... när Rudolf gått till sängs. Visserligen
plägade Fredrik emellanåt framkomma med det
påståendet, att han icke var någon barnavän, men pro
primo var Rudolf en son af hans egen Marta och pro
secundo var den lille parfveln både söt och snäll samt
visade sin styffader alltjämt en varm tillgifvenhet.
Naturligtvis blef mellan oss makar ofta tal om,
hvad gossen skulle blifva, när han en gång växt upp
till man... Soldat?... Nej!... Därtill skulle han
blifva alldeles oskicklig, ty i den
uppfostringsmetod, som vi tillämpade, skulle den urgamla, förlegade
trosartikeln om krigarståndets ära och härlighet icke
alls få någon plats... Diplomat!... Nå, det vore
ju något bättre, det vore icke omöjligt... Men
sannolikt skulle han blifva landtbrukare. Han var ju ensam
arftagare till det Dotskyska fideikommisset. Det skulle
en gång tillfalla honom efter Arnos nu mera än
sextio-årige farbroder, och det borde kunna blifva en honom
värdig lifsuppgift att på detta gods bedrifva en
rationellt landtbruk och förvalta sina vidsträckta domäner
så, att de kunde lämna den högsta möjliga afkastning.
Sedan han slagit sig till ro såsom jordbrukare och
godsherre, skulle han naturligtvis hemföra lilla Beatrix
såsom brud och vid en förträfflig hustrus sida blifva
en lycklig man. Själfva voro vi ju... både Fredrik
och jag... så lyckliga, att vi med frikostighet
förunnade hela vår samtid och alla kommande släkten
till på köpet all tänkbar lefnadsfröjd...
Men under allt detta... med all vår lycka, med
alla våra ljusa och glada framtidsvyer och
förhoppningar, voro vi likväl icke blinda för det gränslösa
elände, under hvars ok större delen af mänskligheten
suckar och visserligen kommer att under många
följande generationer sucka... fattigdom och armod,
okunnighet och brist på bildning... slafveri under
regeringarne, slafveri under arbetsgifvare, slafveri
öfverallt... krigets vådor, fälttågens olyckor, ja, ja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
