Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
222
tydelselöst och värdelöst ordsvammel!... Vi båda
voro ju ett och den ene försökte icke bedraga den
andre. Ännu var det vår bästa tröst, att vi å ömse
sidor förstodo, huru tröstlös den andre kände sig.
Storleken af den olycka, som träffat oss, sökte vi
icke minska genom att påtaga oss den då för tiden
konventionella patriotiska masken, ej heller låtsade
vi någon heroism... Nej, den utsikten att få
nedskjuta och nedsabla danskar var för honom
ingalunda någon slags ersättning för sorgen, som han erfor
vid skilsmässan från mig. Tvärtom! Den snarare
ökade än minskade hans smärta. Ty att nedsabla och
döda är och måste vara någonting motbjudande för
hvarje ädelsinnad man. Och den tarf liga utsikten, att den
älskade måhända under kriget skulle rycka upp ett
eller annat trappsteg på rangskalan, den utsikten
erbjöd mig ingalunda någon ersättning för mitt djupa
lidande. Och om nu sorgen öfver den tillfälliga
skilsmässan skulle komma att stegras till en sorg öfver
en evig sådan... ifall Fredrik skulle stupa... så
skulle de mystiska »statsskälen», för hvilkas skull detta
krig måste föras, ingalunda kunna i mina ögon synas
tillräckligt upphöjda och heliga för att uppväga ett
sådant offer... Fosterlandsförsvarare är den sköna
titel, med hvilken soldaten smyckas. Och i själfva
verket: kan det väl för en medlem af ett stort
samhälle gifvas någon mera ädel plikt än den att försvara
detta stora samhälle, då faror hota detsamma? Men
hvarför låter man då en soldat förbinda sig genom
en ed, han svurit fanan, till hundra andra krigsplikter
än blott och bart den att försvara sitt fädernesland?
Hvarför tvingar man honom att gå anfallsvis till
väga? Hvarför måste han, då icke ens den allra
ringaste fara hotar fosterlandet, sätta på spel allt hvad
han har kärt, allt hvad han äger och har — lifvet och
hemmet, hustrun och barnen, liksom om det för honom
gällde att personligen värja sig och de sina för något
öfverhängande ondt? Hvarför måste t. ex. nu
Österrikes här rycka ut för att upplyfta
Augustenborga-ren på en tron, till hvilken hans rätt är tvifvelaktig?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
