Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
234
me skola vi bryta upp igen, men jag kan dessförinnan
hinna anförtro detta bref åt »fältposten». Hela
lägret är vaket. Alla rusta sig till aftåget. De stackars
karlarna hafva erhållit en alltför liten hvila efter
gårdagens blodiga och grymma arbete... föga kraft
hafva de genom sömn och hvila hunnit hämta till
dagens strapatser... till allt detta rysliga, som
väntar dem i dag. Nyss gjorde jag en rond genom de
baracker, där vårt improviserade lasarett befinner sig
... en sjukanstalt, hvilken vi måste kvarlämna efter
oss och hvilken sålunda snart besättes af fienden,
Bland de sårade och döende såg jag några, mot hvilka
det skulle ha varit ett barmhärtighetsverk att handla så,
som jag handlade mot den brinnande hästen... jaga
en befriande kula genom deras hufvud. Där ligger en
stackare, hvilkens hela underkäk bortopererats af en
kula — där ligger en annan, hvilken... men det må
vara tillräckligt nu med dessa gräsligheter... Jag
förmår icke skaffa dem något bistånd, någon hjälp
—• — — Ingen annan... ingen annan än döden kan
hjälpa dem... Men döden kommer tyvärr ofta så
långsamt! När någon människa i sin förtviflan ropar
på honom, är han i de allra flesta fall alldeles döf.
Ack... döden har ju så mycket annat att göra på
andra ställen!.. , Han måste ju lycka bort från
lifvet alla dem, som hysa hopp om tillfrisknande och
som motse ett förlängdt lif med glädje... alla, hvilka
med brännande tårar anropa honom:... »o, skona
mig!... skona mig! Jag är icke beredd att dö ,..
Därhemma sitter ju en älskad maka... därhemma
finnas ju mina kära barn — och alla, alla vänta de
på mig!»
»Nu föres min häst fram. Jag måste bryta upp.
Jag måste afsluta detta mitt bref... Jag måste ut
till fortsättandet af det blodiga handtverket.
Lef väl!... Lef lyckligt, Marta... om du lefver!»
* - - • *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
