Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
246
bereda oss en sådan smärta. Den finkänslighet, som
före hans giftermål kom honom att rygga tillbaka
för den tanken att blifva försörjd genom hustruns
förmögenhet, gjorde sig numera icke gällande, ty vi
hade så fullständigt »blifvit ett», så helt och hållet
uppgått i hvarandra, att mellan »ditt» och »mitt»
numera icke förefanns någon märkbar skillnad. Och
nu förstodo vi hvarandra så väl, att han icke längre
behöfde rädas för, att hans karaktär skulle kunna
blifva af mig misskänd. Sista fälttåget hade
dessutom i så hög grad ökat hans motvilja och afsky för
krigets plikter, dess förvandlande af den enskilde,
hederlige mannen till en — mördare, att hans
afskedstagande föreföll honom icke endast såsom ett offer
åt vår husliga lycka, utan såsom en hans plikt
lik-mätig bekräftelse af de åsikter, han hyste, en tribut
åt hans öfvertygelse. Och sålunda afvann jag
honom ett löfte att taga afsked nästa höst, då
förhandlingarna om fred väl borde vara afslutade.
Vår gemensamma förmögenhet, som nu var
placerad hos firman Schmitt & Söhne, ämnade vi använda
till inköp af ett gods, hvars förvaltning skulle kunna
lämna Fredrik den för hans verksamma lynne
nödvändiga sysselsättningen. På detta sätt skulle ju hans
motvilja för att »ingenting göra, ingenting vara och
ingenting äga» aflägsnas, hvad dess första del
beträffar. För de båda andra sorgekällorna skulle vi
också finna hjälp.
»Du talar om att ingenting vara», yttrade jag.
»Men är det då ingenting att vara kejserlig öfverste
och en lycklig människa? Är det icke nog?... Du
talar om att ingenting äga... Men du har ju oss,
du har mig och Rudi och... och de andra, som
komma... är icke också detta nog?»
Han slöt mig i sin famn och hans ögon lyste af
glädje.
Min far och de andra erhöllo till en början ingen
del af våra planer. De skulle utan tvifvel komma med
en mängd af goda råd, en myckenhet af invändningar,
en massa af klander — och detta var ju alldeles öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
