- Project Runeberg -  Ned med vapnen /
309

(1906) [MARC] Author: Bertha von Suttner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde boken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

3°9

gjorde det ett sinnesförvirrande intryck, allt detta —
den förfärliga villarvallan öfverallt... bullret och
o väsende c vid de olika stationerna, i synnerhet vid
dem, som voro af någon störrë betydenhet... de
sårades jämmer... allt tycktes mig vara en elak, en
förfärlig, en fasansväckande dröm. Detta
springande... detta hojtande... dessa till af marsch fär
diga trupper... dessa flyktingar... sjukvårdare
... sjuksköterskor... dessa massor af blödande och
kvidande krigsmän... dessa snyftande, gråtande
kvinnor... skrik, skrän, kommandorop...
trängsel öfverallt... ingenstädes fri passage... hela berg
af packgods, krigsmateriel, kanoner... längre bort
massorna af hästar och råmande hornboskap....
förbiilande järnvägståg, fullproppade med
reservtrupper från Wien... Och dessa fosterlandets
försvarare, som gingo ut att utgjuta sitt blod för de
maktägande... åt dem hade man upplåtit vagnarna af
3:dje och 4:de klass samt — boskaps vagnarna, där de
voro sammanpackade alldeles som slaktboskap. Och
de voro ju faktiskt slaktboskap... ty om också icke
den enskilde soldaten kan veta eller förutse, att han skall
stupa, så vet han, dock som alla andra, att en mängd
af dem blir dödens rof. När de moderna härskarorna
till fots eller till häst tåga ut till strids och färdas de
stora farvägarna fram, ja, då äro de i folkets och
måhända äfven i sina egna ögon omgifna af en viss poesi.
Men att använda den moderna tidens järnvägar
(symbolen af den kultur, som borde sammanbinda
och förena nationerna) att använda den till
befordrings-medel för det lössläppta barbariet... detta är
afskyvärdt, ja, det är en absurditet. Och telegrafen,
denna triumf för den mänskliga intelligensen, hvilken
med blixtens snabbhet förer tankar, ord och känslor
från land till land, från stad till stad... o, huru illa
ljuda icke dessa signaler, när de icke hafva någonting
annat att omförmäla än krig och örlig, rykten om
blodsutgjutelse, berättelser om massmord. Alla dessa
nutidens härliga uppfinningar, hvilkas uppgift och mål
är att göra lifvet angenämare, skönare och rikare —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:50:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vapnen/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free