Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Fjärde boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
170
Doktor Bresser hade under tiden kommit in i
rummet och vi öfverhopade honom med frågor
angående dödsorsaken.
»Hjärtkramp!» var hans korta svar.
»Det mest fruktansvärda är», yttrade tant Maria,
»att han afled med en förbannelse på läpparne.»
Det var då vi återvände från jordfästningen.
»Låt icke det oroa dig, kära tant!» genmälde jag.
»Om en sådan förbannelse ginge öfver allas läppar,
skulle den blifva till stor välsignelse för
mänskligheten. Ty hans ord, som du kanske icke fullständigt
hörde, voro:
»Jag förbannar kriget...»
* *
*
Så gräsliga voro nu kolera veckorna på Grumitz.
Under förloppet af endast sju dagar hade icke mindre
än tio af slottets befolkning blifvit bortryckta af
döden... min far, Lilly, Rosa, Otto, min kammartärna
Netty, kusken, två stalldrängar och till sist vår
kokerska. Samtidigt hade i den lilla byn nedanför
slottet dött mellan åttio och nittio människor.
När man berättar om dylika saker ljuder det
endast såsom torra statistiska uppgifter. Berättas det
i en roman, så får det benämningen: bilder af en
öf-verspänd fantasi. Men i själfva grunden är det
hvarken så torrt och saftlöst som det förra eller så hemskt
romantiskt som det senare. Det är... med få ord
sagdt... den nakna, kalla enkla sorgliga
verkligheten.
Vid denna tid hade dödens bild så ofta framträdt
inför mina ögon, att jag endast afvaktade dödens
ankomst för att bortrycka mig och alla de mina. Min
Fredrik... min lilla Rudolf — jag begrät dem, jag
sörjde öfver deras död, medan de voro helt friska.
Men i trots af allt detta och fastän min smärta var
oändligt djup, fanns likväl ett och annat lyckligt
ögonblick i min tillvaro. Ja... men de infunno sig en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 12:50:18 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vapnen/0370.html
