Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Fjärde boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
171
däst då, när jag fick luta mitt hufvud mot min makes
bröst och med strida tårar gråta ut all min sorg
invid det trofasta hjärta, som klappade i hans barm.
* *
*
Den återstående delen af , Sommaren bebodde vi
en täck villa i närheten af Genevéve, ty det hade sent
omsider lyckats doktor Bresser att öfvertala oss till
flykt från den pestsmittade orten. Till en början
föreföll det mig motbjudande att så snart öfvergifva mina
käras grafvar. Och dessutom hade olyckorna gjort
mig så apatisk, att jag ansåg hvarje försök till
undflykt vara gagnlös. Men doktor Bresser förstod att
anslå rätta strängen, då han fäste min uppmärksamhet
därpå, att det var min plikt, att om möjligt, skydda
min lille Rudolf för den hotande pestfaran.
Min Fredrik hade inlämnat sin afskedsansökan och
tillsvidare bekommit ett halft års permission, medan
ansökningen pröfvades.
Nu var jag rik... ja, mycket rik, ty genom min
fars och mina tre syskons frånfälle hade jag
kommit i besittning af hela det stora Grumitzgodset och
hela den rörliga förmögenheten.
»Se på dessa handlingar, Fredrik!» yttrade jag,
sedan jag mottagit dem af mitt juridiska biträde.
»Hvad skulle du tänka, om jag... med dessa
värdepapper i min hand... prisade kriget för de fördelar
som genom detta nu hafva i så rundligt mått
strömmat öfver mig?»
»Hvad jag skulle säga?!... Jo, det att då vore
du inte min Marta! Men jag tror mig förstå din
mening. Den hjärtlösa egoism, som förmår känna
glädje öfver en materiel vinst, som tillkommit genom
andras lidanden, olyckor och död... denna rysliga,
afskyvärda egoism, hvilken den enskilda människan,
så godt sig göra låter, söker dölja under en
omsorgsfullt väfd slöja af låtsad sorg — till denna förfärliga
egoism bekänna sig öppet folken, nationerna, ri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 12:50:18 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vapnen/0371.html
