- Project Runeberg -  Vapensmeden (Hägringar från reformationstiden) /
48

(1912) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På mäster Gudmunds brygga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

numera icke. När Lars fick en förebråelse, reste han på
sig, sköt axlarne tillbaka, höjde pannan och tycktes
förvånad öfver att någon vågade göra en anmärkning mot
honom. Han besvarade mästers ord med dämpad röst,
föreskrifven af budet att hedra fader och moder, men
betonade hvarje ord så, som om han suttit i en högsta
domstol och afkunnat ett fällande öfver den till hvilken
han talade. När det en gång hände, att mäster Gudmund
förargades öfver denna ton och höjde rösten brast hans
kära hustru i gråt. Han och hon hade aldrig grälat, utan
städse fogat sig efter hvarandra, hon mest efter honom
innan Lars vuxit upp. Hon tycktes förskräckt öfver
upptäckten, att mäster Gudmund kunde höja rösten. Kanske
dolde han under den blida ytan en tyrann, som nu
började komma i dagen.
Det var denna runstenshistoria, hvarpå husfru
Margareta syftade i samtalet, som nu pågick å bryggan
mellan henne och sonen.
- När jag återkommit från Wittenberg, fortfor Lars,
då skola du och jag i främsta rummet se till, huru vi
med mjuka handtag göra slut på detdär kludderiet, som
förstör så mycket af fars tid, utan att inbringa något.
Är det icke besynnerligt, mor, att han, som till yrket är
smed och den ende smed i Sveriges land, som kan göra
praktharnesk och prakthjälmar så goda som de bästa
från Tyskland och Flandern - är det icke besynnerligt,
att han, som farfar skickade utrikes, just för att lära
det, sitter blott en eller högst två timmar om dagen vid
det arbetet, ehuru beställningar komma den ena efter den
andra, för att i stället kludda i sin målarestuga och göra
skilderier, som ingen människa köper? Jag betraktar detta


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:50:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vapnsmed/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free