Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagor, fabler, legender och sägner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
Emellertid gäller det ju här, som vid all barnets
fria läsning, att individualisera och ej påtvinga barnet
en saga, den må vara än så förträfflig, om den är
detsamma i något avseende motbjudande. Det finns ju till
och med barn som, trots alla försök till uppfostran i den
vägen, äro nog olyckliga att ej alls kunna tillägna sig
sagoskatten. Dessa barn ha ju också rätt att finnas till,
och rätt till en förhoppning att deras fantasi- och
känsloliv kunna näras och utvecklas genom andra medel, men
nog är det synd om dem!
De gamla sagor som i det föregående åsyftas och som
tillhöra den egentliga sagoåldern, som icke bör
upphöra med barnets inträde i skolan, äro de s. k. fesagorna
(eng. fairy tales; tysk. Märchen).
Det finnes nu i den svenska bokmarknaden åtskilliga
upplagor av sådana sagor t. ex. Bröderna Grimms (den
bästa i Julius Humbles översättning), Asbjörnsen & Moes,
Sven Grundtvigs, Hyltén-Cavallius’, Djurklous, Richard
Bergströms samt flera samlingar »Svenska folksagor».
Det gäller emellertid att se upp vid valet mellan de olika
upplagorna. Det finns flere som visserligen till innehållet
äro äkta, men synnerligen dåligt berättade, med en massa
obehöriga tillägg. Vidare bör ihågkommas, att långt
ifrån varje folksaga lämpar sig till barnsaga. I Grimms
samlingar t. ex. förekomma åtskilliga som ej alls passa
för barn i den första sagoåldern, fastän de äro av
väsentligt intresse för forskaren.
Bland de skandinaviska samlingarna av folksagor står
ovillkorligen Asbjörnsen & Moes främst. Dessa
forskare ha nämligen i sina uppteckningar troget följt den
metod för vilken bröderna Grimm voro banbrytare: att
återgiva folkets eget sätt att berätta, utan godtyckliga
utsmyckningar, att iakttaga allt egendomligt, att icke vare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
