Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den speciella ungdoms- och barnlitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
Föräldrar och andra »stora» äro inte människor på gott
och ont utan ofelbaringar. Varje liten förseelse, varje
litet drag av mänsklig svaghet eller avvikelse från »den
slagne Landevei» hos de små bokbarnen beivras och avstraffas.
Ofta äro de skildrade förseelserna av den beskaffenhet att
man innerligt väl förstår, om barnen som begå dem i
ungdomlig livslust upprepa dessa Karins ord i Heliga
Birgittas pilgrimsfärd: »Gud vill alltid som du, mor, men
när jag får dina grå hår kommer han nog att vilja som
jag.» Hur mycket sannare, vackrare och barnahjärtat
mer gripande än långa moraliska utläggningar äro ej
dessa tre enkla rader ur En yrhättas dagbok, vilka Inger
Johanna skriver ned sedan hon fuskat i skolan: »Då jag
kom hem berättade jag alltsammans för mor. Det blir
så mycket lättare att bära allting när jag berättar det för
mor.» Här skiner ej det belärande skelettet igenom;
barnen märka ingen avsikt som förstämmer; de förnimma
en ton av samklang med det djupaste och bästa i sin egen
själ: det odelade förtroendet för mor! — I en engelsk
barnbok, Skattgrävarna, låter författaren en pys på
fjorton år berätta sin och sina syskons historia, och han
lägger i företalet följande ord i den lille krönikörens mun:
»Jag har ofta tyckt, att om de som skriva böcker för
barn visste litet mera, så skulle det vara bättre.»
Tänkvärda ord!
Ofta avbryter författaren berättelsens sammanhang
med snusförnuftiga betraktelser, som han lägger
antingen i sin egen eller i de uppträdandes mun, t. ex. »Jo, jo,
så går det, att den som vill göra andra ont, därmed
endast skadar sig själv.» »Hur gick det sedan? Ja, vad
tror du, hur brukar det gå för den som är elak»;
»Hunger är den bästa kocken. Den är en god krydda, som man
ej finner hos den rike, men som den fattige äger och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
