Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den speciella ungdoms- och barnlitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
som gör hans enkla måltid angenämare för honom än de
dyrbara rätterna äro för den rike»; »Väl den människa
som förmår att övervinna sig själv! Hur många eljest
tappra frihetshjältar har det ej funnits som kvinnligt
låtit bëhärska sig av sina lidelser och svagheter».
En beaktansvärd faktor i denna pseudolitteratur är
som N. B. anmärker språkbehandlingen: antingen slät,
jämnstruken, rörande sig med de vardagligaste uttryck
och banalaste ord, eller också högtravande, bombastisk,
fylld av oäkta patos, antingen inkorrekt och visande
okunnighet om elementära språklagar eller också pinsamt
skolkorrekt intill dödande tråkighet.
Några citat ur denna alltför rikhaltiga litteratur för
de uppväxande må här anföras.
En trettonårig engelsk flicka skriver dagbok en
sommar då hennes mamma är hemma från Indien.
— Min lilla Olivia, tror du, att du är frälst? Har du
någonsin kommit till Herren Jesus? Jag sade mamma, att jag
ej visste det, men fruktade att så icke var. Och då sade
mamma:
— Om du blott visste hur jag längtar att veta alla mina
älsklingar vara frälsta! Jag skulle med glädje återvända till
Indien, om jag vore förvissad att ni alla kommit till Jesus.
Det tar om natten eld i huset där de bo, men Gud
väcker modern i god tid och barnen bli räddade, men
en gammal gubbe blir innebränd. Modern undrar vart
gamle Collins själ kommit.
— O, Leonard och Olivia, sade hon, om jag icke vaknat
i natt? Tro ni att ni varit hos Jesus nu?
Vi svarade ingenting, och mamma tillsade oss att sätta oss
bredvid henne, emedan hon önskade tala med oss. Hon sade,
att hon var mycket orolig för oss. Hon visste, att vi höllo
av henne och att vi voro snälla barn, lydiga och kärleksfulla,
men detta var inte nog. Mamma tyckte, att vi nu voro gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>