Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemmet och den fria läsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
härom: »Vi skola skaffa barnen stora grupper av
böcker att välja ur, inte enstaka böcker, som vi anse
lämpliga och tvinga på dem, utan de skola få regera fritt inom
vida gränser.» — »Barnets egen lust är en bättre
domare», säger Harriet Martineau, »än föräldrarnas
antaganden.» Ingenstädes äro de s. k. öppna hyllorna så på
sin plats som i hemmets boksamling. Och aldrig gives
där i regel sådana tillfällen att bli verkligt förtrogen med
böcker som under uppväxttiden i hemmet. Livet ställer
sedan så mången på en plats där tid och tillfälle till
läsning bli så mycket mindre än i ungdomen, ibland
knappast något. Gott för dem som då hava en rik beläsenhet
från ungdomens dagar att leva på under de senare
svältåren. De ge ej tappt i första tag, kunna bättre
uppehålla intresset, även när det ej tillgodoses, och använda
alla möjliga utvägar som intresselösheten och lojheten
skulle lämna obegagnade. »Under alla dessa år, då jag
ej haft tid att läsa, har jag levat på allt det jag läste i min
ungdom», yttrade en fru som många hemplikter
lämnat föga tid över till läsning. Man skall ofta finna, att
personer ha älsklingsförfattare och älsklingsböcker som
man skulle tycka de ej i första hand borde kommit att
tänka på — om de nu alls skulle ha brytt sig om att
göra ett sådant urval — detta beroende på att dessa
böcker funnits i deras hem och att de där fått läsa dem
om och omigen. Ett huvudvillkor för att hemmets
bibliotek skall få fylla den stora mission det på detta
område har är, att den tid ungdomen har att disponera
för sin fria läsning ej utfylles med den för densamma
speciellt tillverkade litteraturen. På första allmänna
svenska biblioteksmötet i Stockholm 7—9 januari 1915
yttrade undertecknad i diskussionen om folk- och
skolbibliotekariernas utbildning bl. a. följande, som jag i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
