Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemmet och den fria läsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
detta sammanhang ber att få upprepa: »Jag tror, att
vi äldre, som växte upp utan att någonsin höra talas
om ett skolbibliotek, långt mindre hade tillgång till
något sådant eller ägde några andra möjligheter att i
större utsträckning få låna böcker, hade en oskattbar
fördel i det grundliga sätt att utnyttja hemmets
bibliotek som vi tvingades till, därför att det var vår enda
källa till förströelseläsning. Det gav oss en styrka i
fråga om verkligt tillägnande av det lästa som alltför
många i vår över hövan bokuppfyllda tid sakna.
För min egen del bestod min nöjesläsning, tills jag
fyllt 12 år, av Runeberg, Tegnér, Nicander, B. E.
Malmström, A. M. Lenngren, Sehlstedt— alla i samlade
skrifter —, Wallins predikningar, Hofbergs Genom Sveriges
bygder, en bok med porträtt av Sveriges konungar och
store män från Gustav Vasa, med text både på svenska
och franska, Lappland i bilder med text, några andra
illustrerade arbeten, Andersens sagor med Carl Larssons
»gubbar», sagor ur Tusen och en natt, med kolorerade
planscher, samt Gustav Vasas äventyr i Dalarna och
slutligen två delar Album för skön konst, med utmärkta
reproduktioner av konstverk, huvudsakligen från
dres-denergalleriet. Jag glömmer aldrig den jublande känsla
av igenkännande jag erfor när jag sedan som vuxen i
Dresden återsåg mina barndomsvänner i Album för skön
konst. Och ännu i dag läser jag ovannämnda böcker på
helt annat sätt, äger dem så att säga mycket verkligare
än andra böcker — åtskilligt minns jag ännu utantill;
de ha fått en årens patina, ett intimt samband med min
barndom och lämnat en oförgänglig behållning, som
ett masslukande av speciell barnlitteratur aldrig kunnat
åstadkomma.»
En sak som hemmet i högre grad än skolan kan till-
io—163330. Linder, Våra barns fria läsning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
