Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - anamma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anamma
andre
anamm’a: fsv. anamma; av lågty.
an-namen, besläktat med högty. annehmen
taga emot; jfr angenäm, avnämare,
förnimma
anamne’s en sjukdoms förhistoria,
patientens redogörelse: över ty. av grek.
anam’nesis erinran, hågkomst
a’nan as (tropisk växt; denna växts
frukt): lånat till de europ, språken över
spanskan från ngt västindiskt eller
sydamerikanskt språk
anapest (versfot av två obetonade och
en betonad stavelse: x x x): av grek.
anap’aistos återstudsande
anarki’ [-k-] upplösning, laglöshet: av
grek. anarkhi’a, bildn. av nekande
partikeln an- och subst, arkhe’ herravälde;
jfr monarki. Härtill anarkisk laglös,
tygellös; anarkist; anarkist
anastatisk oförändrad (om boktryck): till
grek. anas’tasis uppståndelse
anate’ma bannlysningsformel: av grek.
anath’ema ngt som är vigt åt
undergången
anatomi’ vetenskapen om de organiska
kropparnas byggnad: av grek. anatome’
sönderskärning; jfr 1 tom. Härtill
anatom [-tå’m], anatomiker [-å’-] person
som sysslar med anatomi; anatomisk
[-&’-]
anbefalla påbjuda, förordna; anförtro;
förorda, rekommendera: liksom da.
an-befale efter likbet. ty. anbefehlen
anbelanga: av lågty. anbelangen beträffa,
egentl, ’nå fram till’; jfr a ni ang a
anblick: känt fr. slutet av 1600-t.; av ty.
Anblick med samma bet., till anblicken,
egentl, ’blicka på’; jfr blick
anbringa: av lågty. anbringen med
samma bet.
an brott (i uttrycket vid dagens a.): efter
ty. Anbruch frambrytande, inbrott
anbud: efter ty. An[ge]bot med samma
bet.
anciennitet [ansienite’t] företräde med
avseende på (tjänste)ålder, åldersrätt:
av fra. ancienneté, bildn. på adj. anden
gammal
I. and (fågel): fsv. and, isl. ond f.;
gemens, germ. ord, besläktat med lat.
an’as med samma bet. Jfr allin g
2. and skördetid: fsv. and, isl. onn, no.
onn; egentl, ’ansträngande arbete’, till
verbet isl. inna arbeta
anda: se ande
an’dakt: av lågty. el. ty. andacht, vars
senare led är en bildn. på verbet denken
tänka; alltså egentl, ’tänkande på ngt’.
Härtill andäktig: av ty. andächtig
andante (ett visst musikaliskt tempo):
ital. ord, egentl, pres. part. av verbet
andaWe gå; sålunda ’i gående tempo’
ande (även anda): fsv. ande (dat. ack.
anda), isl. andi, no. ande; gemens, germ.
ord med urspr. bet. ’andetag’; bet. ’själ;
okroppsligt väsen’ har tillkommit under
den kristna missionen (ofta på
runstenarna), efter mönstret av lat. spi’rüus
andedräkt; ande, själ; besläktat med
lat. an’ima luft, andedräkt, själ och
an’imus själ (se animera), och grek.
an’em os vind (se an em ön). Härtill
andas: fsv. anda och (reflexivt) andas;
andlig
andedräkt: fsv. andadrækt; ombildn. av
äldre andadræt, bildn. till draga;
sålunda egentl, ’dragande av andan’; da.
åndedræt, no. andedrått, isl. andardrdttr;
jfr dräkt
andel: av lågty. andel med samma bet.
(ty. Anteil), egentl, ’del i något’; jfr
anpart, antal
andfådd: trol. bildn. av ett neutralt,
adverbiellt fsv. andafatt (honom cer a.
för honom är det smått med andan),
nsv. han talade andfått; jfr (om]bedd till
sup. bett, skorna voro utgådda till sup.
gått o. dyl.; se 2 få
andor (andur) den på undersidan med
hårhud klädda högerskidan (nordsv.
dial.): isl. qndurr, no. onder; trol. bildat
till and- emot (se anlete); jfr andra
andra beslag el. skoning under
slädme-dar: sv. och no. dial. andra med samma
bet.; till andor
andrake ankbonde, andhanne: av lågty.
andrake (ty. Enterich) med samma bet.;
slutleden -rake trol. besläktad med lat.
rex konung och reg’ere härska (se
regera)
andre, andra: se annan
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
