Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - baseball ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
baseball [bä′sbål, bej′sbål] amerikanskt
bollspel: eng. base-ball, till base hörn,
mål
ba′sedowsk (om en viss sjukdom):
uppkallad efter en tysk läkare K. A.
Basedow, som beskrev den (1840)
basera: av fra. baser; jfr 3 bas
basi′lika gammalkristen kyrka: av lat.
basil′ica kungshus; offentlig byggnad;
kristen kyrka, lån från grek. basilikos′
kunglig; jfr basilisk
basilis′k: av lat. basilis′cus, av grek.
basilis′kos liten konung, diminutiv av
basilevs′ konung; ursprungl. ett
forntida fabeldjur, ett slags ödla el. orm; i
grek. bibelöversättningen överfört på
en i bibeln omtalad giftig orm; i nyare
tid överfört på en grupp leguanödlor i
Amerika
basis grund (på b. av): se 3 bas
bask, basker rund, mjuk mössa utan
skärm: upptagen som ett modeplagg
(o. 1925) från baskernas nationaldräkt
basrelief [bareljef′] halvupphöjt arbete:
av fra. bas-relief, av bas låg och relief;
jfr relief
basse: fsv. basse vildgalt, sv. dial. även
’stor oxe’; därav ’grovt vuxen karl’ och
’tölp’; jfr bjässe
bassäng′: av fra. bassin bäcken; bildn.
på ett galliskt-latinskt bacc′a
vattenbehållare
bast: fsv. isl. bast; germ. ord, möjl.
besläktat med lat. fasc′is knippa; jfr
fascism
bas′ta nog, tillräckligt: av ital. bas′ta
det räcker till, 3:e pers. pres. singularis
av basta′re räcka till
bastan′t kraftig, stadig: av ital. bastan′te,
pres. part. av basta′re räcka till; jfr
basta
basta′rd avkomma av två olika arter;
oäkta barn: av fornfra. bastard, egentl.
’sadelbarn’, till medeltidslat. bas′tum
sadel (trol. samma ord som bast);
sadeln användes som tillfälligt
nattläger, och bastard kom att stå i
motsats till barn avlat i äkta säng
bastinge′ring (relingspåbyggnad på
seglande örlogsfartyg): bildn. på fra.
bastingue skansklädsel; av provensalska
bastengo (ett slags linnematta)
bastion [bastio′n] (ett slags
försvarsverk): av fra. bastion; av ital. bastio′ne,
bildat på bas′tia bastion
bastona′d prygel, avbasning: av fra.
bastonnade, av ital. bastona′ta, till
basto′ne (medeltidslat. bas′tum) käpp;
jfr batong
bastu: sammandragning av badstuga
basu′n (ett blåsinstrument): fsv. isl.
basu′n; ytterst av fornfra. bosine, av lat.
bu′c[c]ina lur, horn
batal′j strid; slagsmål: av fra. bataille,
av ett folkligt lat. batta′lia,
motsvarande lat. batua′lia fäktning, batalj (till
batu′ere slå); jfr bataljon, batteri
bataljon [-o′n]: av fra. bataillon, av ital.
battaglio′ne, avledning av battagl′ia (fra.
bataille); jfr batalj
batis′t mycket fint linne: av fra. batiste,
trol. av Baptiste, en textilfabrikant i
Cambrai på 1200-talet
batong′ kort och tjock poliskäpp: av
fra. bâton, avledning av senlat. bas′tum
käpp; jfr bastonad
batt′ens (ett slags plankor): av eng.
battens, plur. av batten, till fra. bâton;
jfr batong
batteri′: av fra. batterie, bildat på verbet
battre slå
batt′ing pojkbyting: möjl. av ett äldre
(ej belagt) banting, besläktat med ty.
Banze och eng. bantling barn; eller
kanske snarare en ljudsymbolisk
bildning i vardagl. språk; jfr knatting
bautasten minnessten utan inskrift:
litterärt lån från isl. bauta[r]steinn, av
omtvistat ursprung
baxa rubba, flytta: av lågty. el. holl.
baksen (ty. backsen) med bet. ’slå’
baxna häpna: känt fr. o. m. 1600-t.; äldre
baxas med samma bet.; trol. bildat på
adv. bak, jfr sv. dial. baxa driva
tillbaka; ombildn. med inkoativsuffixet
-na (som i häpna, hisna, kikna m. fl.)
be-: fsv. da. be-; av lågty. be-, samma ord
som 1 bi
beck: fsv. isl. bik, gemens. germ. ord,
lånat från lat. pix (gen. pic′is) tjära,
kåda, beck
beckasi′n (en vadarfågel): av fra.
bécassin, diminutivform av bécasse snäppa,
morkulla, bildn. på bec näbb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>