- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
35

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - baseball ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


baseball [bä′sbål, bej′sbål] amerikanskt
bollspel: eng. base-ball, till base hörn,
mål

ba′sedowsk (om en viss sjukdom):
uppkallad efter en tysk läkare K. A.
Basedow, som beskrev den (1840)

basera: av fra. baser; jfr 3 bas

basi′lika gammalkristen kyrka: av lat.
basil′ica kungshus; offentlig byggnad;
kristen kyrka, lån från grek. basilikos′
kunglig; jfr basilisk

basilis′k: av lat. basilis′cus, av grek.
basilis′kos liten konung, diminutiv av
basilevs′ konung; ursprungl. ett
forntida fabeldjur, ett slags ödla el. orm; i
grek. bibelöversättningen överfört på
en i bibeln omtalad giftig orm; i nyare
tid överfört på en grupp leguanödlor i
Amerika

basis grund (på b. av): se 3 bas

bask, basker rund, mjuk mössa utan
skärm: upptagen som ett modeplagg
(o. 1925) från baskernas nationaldräkt

basrelief [bareljef′] halvupphöjt arbete:
av fra. bas-relief, av bas låg och relief;
jfr relief

basse: fsv. basse vildgalt, sv. dial. även
’stor oxe’; därav ’grovt vuxen karl’ och
’tölp’; jfr bjässe

bassäng′: av fra. bassin bäcken; bildn.
på ett galliskt-latinskt bacc′a
vattenbehållare

bast: fsv. isl. bast; germ. ord, möjl.
besläktat med lat. fasc′is knippa; jfr
fascism

bas′ta nog, tillräckligt: av ital. bas′ta
det räcker till, 3:e pers. pres. singularis
av basta′re räcka till

bastan′t kraftig, stadig: av ital. bastan′te,
pres. part. av basta′re räcka till; jfr
basta

basta′rd avkomma av två olika arter;
oäkta barn: av fornfra. bastard, egentl.
’sadelbarn’, till medeltidslat. bas′tum
sadel (trol. samma ord som bast);
sadeln användes som tillfälligt
nattläger, och bastard kom att stå i
motsats till barn avlat i äkta säng

bastinge′ring (relingspåbyggnad på
seglande örlogsfartyg): bildn. på fra.
bastingue skansklädsel; av provensalska
bastengo (ett slags linnematta)

bastion [bastio′n] (ett slags
försvarsverk): av fra. bastion; av ital. bastio′ne,
bildat på bas′tia bastion

bastona′d prygel, avbasning: av fra.
bastonnade, av ital. bastona′ta, till
basto′ne (medeltidslat. bas′tum) käpp;
jfr batong

bastu: sammandragning av badstuga

basu′n (ett blåsinstrument): fsv. isl.
basu′n; ytterst av fornfra. bosine, av lat.
bu′c[c]ina lur, horn

batal′j strid; slagsmål: av fra. bataille,
av ett folkligt lat. batta′lia,
motsvarande lat. batua′lia fäktning, batalj (till
batu′ere slå); jfr bataljon, batteri

bataljon [-o′n]: av fra. bataillon, av ital.
battaglio′ne, avledning av battagl′ia (fra.
bataille); jfr batalj

batis′t mycket fint linne: av fra. batiste,
trol. av Baptiste, en textilfabrikant i
Cambrai på 1200-talet

batong′ kort och tjock poliskäpp: av
fra. bâton, avledning av senlat. bas′tum
käpp; jfr bastonad

batt′ens (ett slags plankor): av eng.
battens, plur. av batten, till fra. bâton;
jfr batong

batteri′: av fra. batterie, bildat på verbet
battre slå

batt′ing pojkbyting: möjl. av ett äldre
(ej belagt) banting, besläktat med ty.
Banze och eng. bantling barn; eller
kanske snarare en ljudsymbolisk
bildning i vardagl. språk; jfr knatting

bautasten minnessten utan inskrift:
litterärt lån från isl. bauta[r]steinn, av
omtvistat ursprung

baxa rubba, flytta: av lågty. el. holl.
baksen (ty. backsen) med bet. ’slå’

baxna häpna: känt fr. o. m. 1600-t.; äldre
baxas med samma bet.; trol. bildat på
adv. bak, jfr sv. dial. baxa driva
tillbaka; ombildn. med inkoativsuffixet
-na (som i häpna, hisna, kikna m. fl.)

be-: fsv. da. be-; av lågty. be-, samma ord
som 1 bi

beck: fsv. isl. bik, gemens. germ. ord,
lånat från lat. pix (gen. pic′is) tjära,
kåda, beck

beckasi′n (en vadarfågel): av fra.
bécassin, diminutivform av bécasse snäppa,
morkulla, bildn. på bec näbb

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free