Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - brutal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brushane (vadarfågel med yvig
halskrage)
bruta′l grov, rå, hänsynslös: av fra.
brutal, bildat på adj. brut rå, av lat.
bru′tus tung, känslolös, oförnuftig.
Härtill brutalite′t råhet; motsats:
humanitet
brutt′o med förpackningen medräknad;
utan avdrag (jfr netto): av ital. brutt′o,
egentl. ’rå, smutsig’; av lat. bru′tus; jfr
brutal
bry: känt fr. början av 1600-t.; äldre även
bryda (jfr da. bryde, brød); trol. av lågty.
brüen, brüden plåga, oroa; jfr
huvudbry. Härtill bryderi; brydsam′
1. brygga (verb): fsv. bryggia, no. bryggja;
jfr isl. brugga; gemens. germ. ord (ty.
brauen, eng. brew), besläktat med
bröd. Härtill brygd
2. brygga (subst.) landningsplats för
båtar, kaj (båt-, landnings-, tvättbrygga o.
dyl.): fsv. isl. bryggia f. med samma
bet.; gemens. germ. ord, men med bet.
’bro’ i ty. o. eng. (ty. Brücke, eng.
bridge); besläktat med bro
brylépudding karamellpudding: av fra.
brûlé, perf. part. av brûler bränna; jfr
brylå
brylling släkting i fjärde led, sysslingars
barn: fsv. bröþlunger, bryllunger kusin
på fädernet, farbrors el. fasters barn,
isl. bræðrungr, avledning av broder.
Jfr syssling, småkusin
brylå′ dryck av konjak med tillsats av
socker och kryddor: av fra. brûlot, bildn.
på brûler bränna; jfr brylépudding
bryn (skogs-, ögonbryn): fsv. brun, bryn
f. (pl. bryn), isl. brún f. (pl. brýnn) kant,
rand, skogs-, ögonbryn; nord. ord med
besläktade bildn. i flera indoeurop.
språk. Jfr altarbrun
1. bryna göra brun: bildn. på brun
2. bryna vässa: trol. bildat på bryn.
Härtill bryne brynsten
bryngebär (brynbär): se bringebär
brynja skjorta av järn- el. stålfjäll el.
-ringar: litterärt lån från isl. brynja,
trol. ett keltiskt lånord
bryologi′ läran om mossorna: modern
bildn. av grek. bry′on mossa och log′os
lära. Jfr geologi, psykologi m. fl.
brysk häftig, tvär: av likbet. fra. brusque;
av ital. brus′co med samma bet.
bryta: fsv. bryta, isl. brjóta; gemens.
germ. ord, möjl. ljudhärmande (liksom
braka, brista, 1 bräcka m. fl.); jfr
brott, bort, bråte, brottas
bråck: se 1 brock
bråd hastig: fsv. braþer, isl. bráðr; nord.
ord, egentl. ’het’, besläktat med ty.
braten steka; jfr villebråd, tjärbrå.
Härtill bråddjup; brådrasket, sv. dial.
även i (bråd)brasket; brådrappet (i b.):
se 3 rapp
brådska: bildn. på bråd
1. bråk (i räkning): av lågty. brok (ty.
Bruch); egentl. ’brytning’ (till breken
bryta, se 1 bräcka)
2. bråk krångel: se 1 bråka
1. bråka krångla: sannolikt av lågty.
braken bullra, besläktat med braka,
sålunda urspr. ljudhärmande. Härtill
bråk, bråkig
2. bråka (lin): av lågty. braken med
samma bet.; jfr 1 bråka, rådbråka
brånad brunst: äldre bråna, fsv. isl.
bruni m. brand; bildn. till brinna
bråne svedjeland, skogsfälla (sv. dial.:
Småland, Blekinge): fsv. bruni m.
brand; sålunda etymologiskt samma ord
som brånad och (genom avljud)
besläktat med brinna
brås på: äldre brå (brådde); fsv. bradhe
bråddes (imperf.), ombildn. av äldre
bra med samma bet.; detta är egentl.
imperf. av breghþa kasta, svänga;
förvandla, isl. bregða; gemens. germ. ord;
jfr 1 bragd, förebrå, påbrå
brå′spel (maskin, med vilken ett fartygs
ankare vindas upp): äldre brådspel; av
lågty. brâtspil med samma bet.
bråte: fsv. brote, isl. broti m. fällda el.
kullblåsta träd, vindfälle, förhuggning
(jfr bröt); nära besläktat med bryta
bråttom: sammansättn. av neutralformen
av bråd samt om
1. bräcka bryta sönder: av lågty. breken
(ty. brechen) bryta; jfr 1 bråk. Härtill
bräckt (b. vatten salthaltigt, halvsalt):
ombildn. av äldre brack (brackt) av mlt.
brack med samma bet.; (mur)bräcka
(subst.); bräckage [-a′sj]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
