Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - bums ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bums: av lågty. bums, ljudhärmande
ord; jfr plums, 2 bom m. fl.
bundsförvant: av ty. bundesverwandt
med samma bet.
bungalow [bung′-galå] enplansvilla: av
likbet. eng. bungalow, egentl. om
tillfälligt sommarhus (i Indien); av
hindostani bangla, avledn. av Bengal
bunkalag matlag: till 1 bunke; jfr
backlag
1. bunke (bleck-, mjölkbunke o. dyl.):
no. bunka; trol. samma ord som fsv.
bunke lastrum, last (isl. bunki) och hög,
packe (no. o. da. bunke); jfr binge ’lår’
och ’hög, packe’; gemens. germ. ord
med bet. ’ngt klumpigt, runt, buckligt’;
se även filbunke
2. bunke (växtnamn, Artemisia): trol.
med grundbet. ’hög, mängd’, samma ord
som 1 bunke; se ormbunke
1. bunker kölrum, kolbox på fartyg: av
likbet. eng. bunker; besläktat med
1 bunke. Härtill bunkerkol; bunkra
ta in förråd av kol (el. olja)
2. bunker skyddsrum (i berg): egentl.
samma ord som 1 bunker;
benämningen uppkom under första
världskriget
bunt: av lågty. bunt (ty. Bund) med
samma bet.: besläktat med binda
buntläder: av lågty. puntleder (ty.
Pfundleder) läder som säljes (skål)pundvis,
ombildat efter buntmakare o. dyl.
buntmakare hantverkare, som
förfärdigar pälsverk: av lågty. buntmaker med
samma bet. (till bunt pälsverk)
bur: fsv. isl. búr förrådshus, kammare
(jfr fatabur, jungfrubur, stabbur),
gemens. germ. ord (eng. bower veranda,
villa); till roten i 2 bo; bet. (fågel)bur
även i lågty. bûr (ty. Bauer)
burdu′s tvär(t), brådstörtad (-at): av
lågty. pardus, perdus, holl. pardoes;
ljudhärmande
burgen [bur′jen]: egentl. perf. part. av
bärga
burk: fsv. isl. buðkr; besläktat med eng.
body kropp, trol. även med botten
burles′k tokrolig; grovkornig: av fra.
burlesque, av ital. burles′co, bildat på
bur′la skämt, spratt
burnu′s arabisk mantel: av fra. burnous,
bournous; av arab. burnus kapuschong
1. burra (b. upp sig bli yvig, svälla):
trol. ljudsymbolisk bildn.; jfr 2 burra.
Härtill burr yvig mängd av hår o. dyl.;
burrig rufsig
2. burra brumma, surra: ljudhärmande;
jfr bullra, 1 surra m. fl.; trol.
samma ord som 1 burra
burschikos [-ko′s, -kå′s] ystert och
oborstat levnadsglad: av ty. burschikos, ett
ord ur studentspråket, bildat på
Bursche i betydelsen ’student’
bu′rskap borgarrätt; allmänt
erkännande: fsv. burskap; bildn. på lågty. bûr
borgare
burspråk utbyggnad (på rådhus o. dyl.):
fsv. burspråk offentlig kungörelse (från
ett burspråk); sammankomst av
borgerskapet; av lågty. bûrsprâke, urspr.
’borgerskapets sammankomst och
överläggning’; till lågty. bûr borgare (se
burskap) och språk
bus burdus o. dyl.: av lågty. bûs med
samma bet.; ett ljudhärmande ord,
möjl. bildat i anslutning till busa rusa
buse: no. buse; av lågty. bûsemann tomte,
spöke; utklädd person
buskage [buska′sj] busksnår; grupp av
buskar: med anslutning till buske
bildat på äldre fra. boscage (nuv. bocage),
till fra. bois skog, ital. bos′co, av germ.
ursprung; jfr buske
buske: fsv. buske; gemens. germ. ord
(ty. Busch, eng. bush), sannolikt till en
rot med bet. ’svälla’
1. buss krigsbuss; kamrat: av lågty.
burs, buss (ty. Bursche) kamrat, gosse,
ytterst av medeltidslat. bursa
penningpung; kassa; jfr 1 börs; trol. urspr.
bursar pl. (student)kamrater med
gemensam kassa. Härtill bussig hygglig,
bra: urspr. vardagl. med spridning från
Sthlm; i litteraturen tidigast efter 1850
2. buss tobaksbuss: no. buss avskuret
stycke, stump; av omtvistat ursprung
3. buss omnibus: förkortad form (från
omkr. 1875) av omnibus
4. buss (tillrop): ljudhärmande
bussarong′er (pl.) överdragsbyxor: da.
busseronne; av lågty. busseru′n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
