Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - dike ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dike
dingla
kelse; till dig’redi gå isär; jfr
degres-sion, progression
dike: fsv. dike, isl. diki; gemens, germ.
ord (ty. Teich vattendamm, Deich
fördämning, eng. ditch dike)
dikotyledon [-då’n] tvåhjärtbladig växt:
modern bildn. av grek. di- dubbel och
kotyledon’ skål; jfr monokotyledon
1. dikt (subst.): av lågty. dicht, dichte
(jfr ty. Gedicht); till dickten dikta, av
lat. dictafre; jfr diktera. Härtill
dikta; diktare; diktning
2. dikt (adv.) tätt: av lågty. ty. dicht
tät. Härtill dikta täta: av lågty. ty.
dichten
diktafon [-få’n] apparat som kan
upptaga och återge diktat (varumärke):
modern ordbildn. av diktat och -jon
(i tele-, grammofon m. fi.)
dikta/men (pl. diktafmina el.
diktad-men) föresägning: ^av medeltidslat.
dicta’men med samma bet., bildat på
dicta’re; jfr diktera
diktan (i uttr. diktan och traktan): bildn.
på dikta i bet. ’uttänka, eftersträva’;
se 1 dikt
diktat vad som dikteras för
nedskrivning: av lat. dicta’tum, perf. part. av
dictafre; se diktera
diktator (tillfällig) envåldshärskare: av
lat. dicta’tor av dictafre i bet.
’föreskriva’ (jfr diktera). Härtill diktatu’r
diktatorsmakt, oinskränkt makt: av
lat. dictatufra
diktera läsa upp för nedskrivning;
föreskriva: av lat. dicta’re diktera;
föreskriva, till di’cere säga (se diktion);
jfr 1 dikt, diktamen, diktat,
diktator
diktion [-sjo’n] framställningssätt: av
fra. diction, av lat. dic’tio talarkonst;
framställningsart; till di’cere säga
dilemm’a trångmål: av grek. diVemma;
av di- dubbel och lemma sats,
antagande
dilettant icke fackman; klåpare: känt
från slutet av 1700-1., ursprungl. också
med bet. ’amatör’; av likbet. fra.
dilettante, av ital. dilettan’te pres.
part. av diletta’re glädja (sig), av
likbet. lat. delecta’re
diligens [-sjang’s] postvagn: av fra.
[voiture de] diligence hastighet(sfordon),
av lat. diligen’tia noggrannhet;
aktsamhet
dill: fsv. dil, da. dild; gemens, germ.
ord (ty. Dill, eng. dill) av omstritt
ursprung
dille delirium; häftigt begär, fånig vurm:
i vardagligt språk bildad kortform av
delirium. Härtill dilla prata smörja
diluti’n (ett tvätt- och rengöringsmedel,
varumärke): bildat på lat. dilu’tus
borttvättad, upplöst, part. av verbet
di-lw’ere tvätta bort
diluviat hörande till kvartärperiodens
äldre avlagringar: bildn. på lat.
dilu’-vium översvämning; syndaflod
dimension [-sjo’n] mått; utsträckning:
av lat. dimen’sio uppmätning; jfr
mensur
diminutiv förminskningsord; ytterst
liten: av lat. diminuti’vus med samma
bet.; till diminu’ere minska. Härtill
diminuendo med avtagande styrka
(musikterm): från ital.
dimission avfärdande; entledigande,
utexaminerande: av lat. dimiss’io
avskedande; utsläppande; till dimitt’ere
sända bort; jfr demission,
permission
dimma: fsv. dimba; nord. ord; till
verbet sv. dial., no., nyisl. dimba ånga,
ryka, besläktat med 3 damm och dum
dimpa: ljudhärmande ord, jfr sv. dial.,
no. dumpa falla tungt, gå klumpigt,
no. dampa stampa
din: fsv. pin, isl. pinn; gemens, germ.
ord (ty. dein, eng. thy, thine), utan
närmare släktingar i andra indoeurop.
språk; jfr du
diné middag: av fra. diner, fornfra.
disner, urspr, ’intaga frukost’: av lat.
dis- isär och jejuna’re fasta, alltså
samma ord som déjeuner; se dejeuné
dinge julle, lillbåt: av eng. dinghy, dingey
med samma bet.; upptaget ur en indisk
dialekt
dingla: no. nyisl. dingla; ljudsymbolisk
ordbildn. liksom dangla; jfr
dingel-dangel (dingelidang) något som dinglar
(och skramlar), dingdång
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
