Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - dorsal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dorsal
drastisk
dorsal [dårsa’l] rygg-; av fra. dorsal; av
lat. dorsua’lis rygg-; till dor’sum rygg
dorsk [dårs’k]: av da. dorsk slö, trög;
möjl. till sv. och no. dial. dur a slumra
dos [do’s], do’sis bestämd mängd, sats: av
grek. do’sis gåva; så mycket som gives;
besläktat med doter a, donera. Härtill
dosera, dosering
dosa: av lågty. dose med samma bet.,
möjl. bildat till dos
dosse’ring, dose’ring sluttning, lutning:
bildat på dosera göra sluttande, till
fra. dos rygg, av folkligt lat. doss’um (lat.
dor’sum) med samma bet.
dossié, dossier [dåsie’] samling
handlingar (om visst ärende): av fra. dossier
ryggstycke, bunt; bildn. till dos rygg;
jfr dossering
dosta [dås’ta] vildmejram (Origanum): av
lågty. do st, samma ord som sv. och no.
dial. tusta knippa, klunga
dotera giva en donation: av lat. dota’re
förse med hemgift, besläktat med
donera, dosis
dotter: fsv. isl. döttir; gemens, germ. ord
(ty. Tochter, eng. daughter) med
släktingar i de flesta indoeurop. språk
dov: trol. av lågty. döf, identiskt med sv.
döv
doven [-å-] slö, dåsig (dial.): sidoform
till du ven; jfr da. doven lat. Härtill
dovna
dovhjort: av da. dalijort (jfr da. då, fsv.
da dovhind); trol. lån från forneng.
(eng. doe)
doyen [doajäng’] ålderspresident, den
äldste i sin kår: av fra. doyen med
samma bet., även: domprost, dekan; av lat.
deca’nus, se dekan
drabant livvaktssoldat: av lågty.
dra-vant, ty. Trabant; av ital. traban’te;
ett i en mängd europeiska språk
förekommande ord av ovisst ursprung
drabba: av äldre da. drabe, av lågty.
dråpen träffa, besläktat med dräpa;
jfr dråplig
draga: fsv. isl. draga; gemens, germ. ord
(ty. trägen bära, eng. draw), trol. med
släktingar i lat. och ryska; jfr dräkt,
vapendragare
drag an’t (en utsöndring från vissa
växters stam): av fra. tragacanthe, av lat.
tragacan’tha, en underavdelning av
växtsläktet Astragalus
dragé [-sje’] (ett slags pastill): av fra.
dragée med samma bet.; möjl. av grek.
trage’mata pl. godsaker, dessert
dragg mindre ankare: av lågty. dragge el.
eng. drag, besläktat med draga. Härtill
dragga, draggning
drag om an tolk vid ett österländskt hov:
av ital. dragoma’no, ytterst av arab.
targumån tolk
1. dragon [-o’n] lätt ryttare: av fra.
dragon, eg. ’drake’; urspr, namn på ett
eldvapen (’eldsprutande drake’), sedan
därmed utrustade ryttare
2. dragon [-o’n] (en kryddväxt,
Artemisia dracunculus): över ty. och fra. av
lat. dracun’culus, grek. drakon’tion, eg.
’liten drake’ (på grund av de ormlikt
krypande rötterna)
drake: fsv. draki, isl. dreki; gammalt lån
av lat. drac’o orm; drake; av grek.
drak’on med samma bet.
drak ma (grek. mynt- och viktenhet): av
lat. drach’ma, av grek. drakhme’ med
samma bet.
drako’nisk ytterligt sträng: efter den
grek. lagstiftaren Dra’kon, som verkade
i Aten på 600-talet f. Kr. och vars lagar
utmärktes av gammaldags stränghet
dra’ma skådespel: av grek. dra’ma
skådespel; till grek. dr an handla; jfr
drastisk. Härtill dramatisk: över ty. och
fra. av grek. dramatikos’ hörande till
ett drama; dramati’k
skådespelsdiktning: av ty. Dramatik, fra. dramatique
med samma bet.; dramatur’g
skådespelsförfattare, dramatisk teoretiker
dränk urkokad mäsk; uselt brännvin:
av lågty. dränk dryck (ty. T rank),
besläktat med dricka (ty. drinken)
drapa (ett slags fornnordiskt
skaldekvä-de): litterärt lån från isl. dräpa, trol.
med urspr. bet. ’dråpsång, ärekväde om
en dräpt’; till dräpa
drapera: av fra. dräper; bildn. på drap
kläde. Härtill draperi’
drastisk livligt målande, grovkornig;
snabbt och kraftigt verkande: av grek.
83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
