Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - droppe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
droppe
dränka
droppe: fsv. isl. dropi; gemens, germ.
ord (ty. Tropfen, eng. drop), bildat på
drypa
droska (Finland: droschka): känt från
början av 1800-1.; av ryska drogki lätt
vagn
drots [dråt’s] (fornsvensk) hög
ämbetsman: fsv. drotseti, isl. dröttseti, egentl,
’den som sitter över krigsskaran’, till
drott och sitta
drott [drått] konung; storman, herre
(t. ex. jorddrott): fsv. drotin, isl. dröttinn;
gemens, germ. ord, bildat på isl. drott f.
(konungens) krigarfölje, besläktat med
dryg
drottning [dråtfning, äldre: drånning]:
fem.-bildning på fsv. droten (se drott)
på samma sätt som käring till karl
drucken berusad, eg. som har druckit:
isl. drukkinn, perf. part. av dricka;
urspr, av en med (redan förlitterärt
bortfallet) prefix sammansatt form av
detta verb; jfr ty. betrunken med
samma bet.
drui’d keltisk präst: av lat. drv/idae (pl.),
ett galliskt (keltiskt) ord
drul (tfrulle): no. drul tölpig person, som
gärna sätter sig på tvären; till sv. dial.
drula, dröla, no. draula söla
drummel: trol. bildn. till drumla vara
tölpig, fumla, no. drumla halvsova; jfr
sv. dial. drumlig slö; tung i huvudet
drunkna: fsv. drukna, drunkna, isl.
drukkna; bildat på perf. part.
drucken av dricka
drus (en mineralbildning): av ty. Druse
med samma bet., trol. identiskt med
Drüse körtel
druva: av lågty. drüve med samma bet.
(ty. Traube); egentl, ’klump’ och trol.
besläktat med trubbig
drya’d trädnymf: av grek. dryas’,
bildat på drys ek; högstammigt träd
dryck: fsv. isl. drykkr; gemens, germ.
ord, bildn. till dricka. Härtill
dryckjom: eg. dat. pl. av fsv. drykker; urspr,
i uttrycket svika i d.
dryckenskap: efter lågty. drunkenschap
med samma bet.; till dricka
dryfta: sv. och no. dial. dryfta rensa säd
från agnar genom att skaka den;
besläktat med drypa och droppe
dryg: fsv. drygher, isl. drjügr, egentl,
’uthållig, varaktig’; till ett germ. verb
’göra krigstjänst, utföra arbete’, nära
besläktat med drott; jfr dröja
drypa: fsv. drypa, isl. drjüpa; gemens,
germ. ord (ty. triefen), nära besläktat
med droppe
dråback: se drawback
dråg: se 2 drog
dråp: fsv. isl. drap; besläktat med dräpa
dråplig: fsv. drapliker; av lågty. drapelik
som träffar målet; jfr drabba,
förträfflig
dråsa falla, ramla (tungt el. vårdslöst):
sv. dialektord av hög ålder; se dr åse
dråse hög, hop: no. drose; bildn. till ett
starkt verb no. drjosa falla, med
motsvarighet i flera germ. fornspråk; jfr
sv. dial. drösa, da. drysse falla tätt,
se dråsa, drösa
drägg: fsv. dræg, isl. dregg; nord. ord av
ovisst ursprung
drägla: se dregla
dräglig: av lågty. dregelik som kan bäras;
till draga
dräkt: av lågty. dracht med samma bet.
(ty. Tracht), bildn. till dragen bära (se
draga); jfr drätt, andedräkt, en-,
tvedräkt, samdräkt, indräktig,
vapendragare
dräktig: av lågty. drechtich; till dracht
i bet. ’havandeskap’; jfr dräkt
dräll (tygsort): av lågty. drelle treskäftad
linneväv; urbesläktat med tre
drälla: sv. dialektord (’spilla, tappa’) av
ovisst ursprung
drämma till: sv. dialektord, no. dremba;
av ovisst ursprung
dränera täckdika, grunddika; av fra.
drainer; av eng. drain tappa, torrlägga,
besläktat med dry torr. Härtill
dränage [-a’sj]
dräng: fsv. drænger ung man, isl. drengr;
trol. med urspr. bet. ’stolpe; tjock
käpp’; nord. ord utan säkra släktingar
i andra språk
dränka: fsv. drænkia, isl. drekkjà;
gemens. germ. ord (ty. tränken, eng.
drench), egentl, ’komma någon att
dricka’; besläktat med dricka och
drunkna
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
