Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - ellande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eilande
emendera
en form av fsv. læghe läge; egentlig
bet. alltså ’vid annat läge*
eliande: e. röd eldröd; förlängd form
med expressiv innebörd; jfr mjällande
vit mjällvit; beckande mörkt beckmörkt
m. fi.
eller: fsv. æller (även ællar, celia), trol.
svagtonsform av ællighar annars, isl.
elligar (ettar), bildn. till ett æl- annan; se
eljest
ellip’s utelämnande (av ord), förkortat
ord el. uttryck; långrund figur: ytterst
av grek. eWeipsis utelämnande, till
ellei’pein utelämna. Härtill elliptisk
elmseld (ett elektriskt ljusfenomen): efter
ital. helgonnamnet Elmo el. Er mo,
sammandragning av Erasmus
eloge [elå’sj] lovord, beröm: av fra.
èloge; av medeltidslat. eulo’gium; av
grek. eulogi’a beröm, bildn. av eu väl
(se eufoni m. fi.) och log’os ord (se
logisk)
elokvens [-en’s] vältalighet: av ty.
Elo-quenz, fra. éloquence med samma bet.,
av lat. eloquen’tia, bildn. till verbet
e’loqui uttala
el’ritsa (en fisk): av ty. Elritze, trol.
bildat till Elre, biform till Erie al; jfr
björkna
elsevi r: bok tryckt av de holl.
boktryckarna Elzevier (1500- och
1600-talen)
el uderå slingra sig ifrån, kringgå: av
lat. elu’dere övervinna i spel; narra
elva: fsv. ællivu, ællova etc., isl. eilifu;
gemens, germ. ord (ty. elf, eng. eleven);
trol. sammansättn. av en och ett med
lämna besläktat ord med bet. ’rest,
vad som blir över’; sålunda ’en över
(tio)’
elyselsk himmelsk, paradisisk: bildn.
till grek. elys’ion, lat. elysium de saligas
land
elände [e’lände, elän’de]: fsv. ælænde; av
lågty. ellende (ty. Elend) med samma
bet., egentl, ’landsflykt, vistelse i
främmande land’; av æl- annan (se eljest)
och land. Härtill eländig
emarj: av fra. émail; av germ. ursprung,
besläktat med smälta och med ty.
Schmelz emalj
emanation: se emanera
emancipera frigöra, förklara myndig:
ytterst av lat. emancipafre förklara fri;
frigiva. Härtill emanciperad
(utmanande) frigjord, fördomsfri; emancipation
frigörelse
emanera utgå från; utströmma: av lat.
emana’re strömma ut; härflyta,
härstamma. Härtill emanation utflöde,
utströmning
emballera [ang-, em-] packa in, förpacka:
av fra. emballer, bildn. till en in och
balle varupacke, bal (se 1 bal). Härtül
emballage [-a’sj] omslag, förpackning:
av fra. emballage
embar’go beslag, kvarstad: av spanska
embar’go med samma bet., bildn. på
embarga’r spärra, hindra; till lat. barr’a
tvärstång, bom; se 1 barr, barrikad
em barkera [ang-, em-] gå ombord: av
fra. embarquer; bildn. till prefixet
en-in- och barque båt; se 1 bark
embarras [angbara’] b^deri, förvirring:
av fra. embarras med samma bet., bildn.
till embarrasser bringa i förlägenhet; av
ital. imbarrazza’re eller spanska
embara-zar, bildningar till lat. barr’a; se
embargo
embellera [angbelle’ra, em-] förskönas:
av fra. embellir med samma bet.; till fra.
bel vacker
emblem [angble’m, em-j sinnebild: över
fra. av grek. em’blema inlagt arbete,
ornament
embonpoint [angbångpoäng’] gott hull,
fetma: av likbet. fra. embonpoint, eg. en
bon point i gott stånd
em’bryo fosteranlag; första början: av
grek. em’bryon växtämne; foster. Härtill
embryologi’ läran om fosterutvecklingen
emedan: fsv. æ mæpan, av æ (se e-) och
mæpan (se medan)
emellan: fsv. i mællan; av prepositionen
i (som i obetonad ställning blivit e) och
mellan
emellanåt: fsv. mællan at, av (e)mellan
och åt
emellertid: av lågty. middeler tit under
mellantiden
emendera förbättra, rätta: av lat.
emen-da’re rätta, förbättra. Härtill
emen-dation rättelse, förbättring
94
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
