Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - ene ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ene
ens
börda) jämnt (fördelad)’; jfr dräkt,
tvedräkt
ene en virke: sydsv. dialektord, bildn.
till 1 en
energi [enärsji’]: av fra. énergie; ytterst
av grek. ener’geia handlingskraft, av
en i, hos och er’gon verk; jfr allergi,
synergism. Härtill energisk [-gisk]:
närmast av ty. energisch; energetik
[-g-] läran om energien: modern bildn.
efter mönster av matematik o. dyl.
enervera göra nervös, oroa: av fra.
énerver; egentl, ’beröva senorna’; bildn.
på nerv
en face [ang fass’] rakt framifrån: av
fra. en face, av en i och face ansikte
enfaldig menlös: fsv. enfaldogher, äldre
enfålder (med tillägg av den vanl.
adj.-ändelsen -ig, fsv. -ogher), isl. einfaldr;
urspr, ’enkel’ (jfr mångfaldig); till
stammen i fåll. Härtill enfald
engagera [ang-gasje’ra] anställa;
inblanda; starkt intressera: av fra.
engager, egentl, ’pantsätta’; verbalbildn.
på uttrycket (mettre) en gage (sätta) i
pant (se gage). Härtill engagemang’
anställning; starkt intresse: av fra.
en gagement
engelsk: fsv. ængilsker, eng. English;
adj.-bildn. till folknamnet ’angier’, lat.
Angli, forneng. Engle (efter landskapet
Ängeln i Slesvig, därifrån anglerna på
400-talet utvandrade till England); jfr
anglicism, anglikansk, angläs.
Härtill engelsman: av lågty.
engels-mann, eng. Englishman, eg. ’engelsk
man’
en gros [ang grå’] i stort, i parti: av fra.
en gros, av en i och gros tjock, grov, av
lat. gross’us tjock; jfr 1 gross. Härtill
engrossis’t grosshandlare
enhällig: av (låg)ty. einhellig, egentl,
’samstämmig’, till hellen ljuda,
instämma; jfr ty. hell klar, klingande; jfr
misshällighet
enhörning: fsv. enhyrninger sagodjur
med ett horn i pannan; till horn
enig: av lågty. enig (ty. einig); bildn.
till 2 en
enjambemang [angsjangbemang’]
"över-klivning", övergång från en vers till
den nästa utan paus: av fra. enjambe-
ment; till enjamber kliva (över ett
dike), bildn. på jambe ben
enkannerligen i synnerhet: fsv.
enkan-nelika, isl. einkanliga; bildn. till isl.
einkanna utvälja, av 2 en ensam och
isl. kanna lära känna (besläktat med
känna); alltså urspr, ’som bör utväljas’
enkel: av lågty. enkel, bildn. till 2 en;
jfr fsv. enkil änkling
en kla’v del av stat, som ligger omgiven
av annan stats område: av fra. enclave,
bildn. på enclaver innesluta; till lat.
cla’vis nyckel
enkli’tisk (om en ordform) som i uttalet
ansluter sig till föregående ord,
vidhängande: ytterst av grek. enklitikos’
som lutar sig emot något, till kli’no
luta, böja; jfr klinik
enkom [en’kåmm, eng’-]: fsv. enkom,
isl. einkum; egentl, dat. plur. på -om
till det fsv. adj. enka (isl. einka) ende;
bildn. till 2 en; jfr också 2 ynka; för
bildningen jfr ömsom, lagom,
sinom, stundom
enkät: se enquete
enlevera [angleve’ra] röva bort, föra
bort: av fra. enlever lyfta upp, föra bort;
av en därifrån (lat. in’de) och lever lyfta
(lat. leva’re)
enligt: egentl, neutralform av ett fsv.
adj. enliker ensam; särskild
enlätt enfärgad: fsv. enliter, till fsv. liter m.
färg, se 2 -lätt
enorm [enår’m] ofantlig: av lat. enor’mis
av e[x] ur, från och nor’ma mått, regel
(se norm); jfr abnorm
en passant [ang pasang’] i förbigående:
av fra. en passant; av partikeln en under
och pres. part. av passer; se passera
enquete, enkät [angkä’t, en-] rundfråga:
av fra. enquete, bildat på lat. inqui’rere
undersöka, efterfråga; jfr inkvisition
enrollera [angråle’ra] skriva in: av fra.
enröler, egentl, ’införa i rullorna’, av
en i och röle lista; se roll, rulla
ens: fsv. ens, isl. eins; adverbiellt
använd genitiv av 2 en; gemens, germ.
ord med bet. ’en gång’ (ty. einst, eng.
once); med ens = på en gång (jfr ty. auf
eins, eng. at once), icke ens = icke en
gång; jfr överens, ense
96
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
