Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - etyl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
etyl
ex-
étude; av lat. stud’ium vetenskaplig
sysselsättning; se studera
ety’l (kemiskt ämne): ordet bildat av
J. Berzelius; av eter och grek. hy’le
materia
etymologi [-målågi’] läran om ordens
ursprung: bildn. av grek. et’ymos
verklig, sann, säker och grek. log’os lära,
sålunda egentl, ’läran om ordens verkliga
betydelse’. Härtill etymologisk
eudemonis’m åsikten att människans
strävan efter lycka är grundval för
etiken: av grek. eudaimoni’a lycka; av
eu väl och da’imon ande. Jfr hedonism
eufemis m förskönande omskrivning: av
grek. eufemismos’ användning av ett
vackert ord för en dålig sak; av eu väl
och †e’me ord
eufoni [evfåni’] välljud: av grek.
eufo-ni’a med samma bet.; av eu väl och
fone’ ljud; motsats: kakofoni. Härtill
eufonisk [-få’-]
eufori’ välbefinnande, lyckokänsla: mod.
bildn. av grek. eu god och fer’ein bära.
Härtill euforisk [-få’-]
eugenTk [-g-] läran om rasförädling:
modern bildn. (av engelsmannen Galton
1883) av grek. eugene’$ av god ras; av
eu väl och gen’os släkt (se kön)
euhemeris’m (tolkningen av myterna som
förvanskade minnen av verkliga
händelser och personer): bildn. till Euhe’meros,
grek. filosof (slutet av 300-t. f. Kr.),
som utvecklade en sådan åsikt om den
grek. mytologien
eumenider (pl.) hämndgudinnor (i grek.
mytologien): eg. ’de välvilliga’, av
grek. evmeni’des (pl.), bildn. av eu god
och men’os sinne; eufemistisk
benämning på erinnyer
eunuck’ snöping, som är haremsvakt:
av grek. eunu’khos med samma bet.,
egentl, ’sovrumstjänare’; till e’une
bädd
europé: av lat. Europæ’us med samma
bet., till Euro’pa, grek. Evro’pe; av ett
assyr. ord med bet. ’solnedgång’; jfrda.
europæer, ty. Europäer, fra. européen,
eng. European
eurytmi’ harmoni i ett konstverk:
modern bildn. av grek. eu god och rhythmos’
rytm
eusta’kisk (e-a röret, mellan svalget och
örat): efter ital. läkaren Eustachio (d.
1574)
eutanasi’ lätt och smärtfri död: ytterst
av grek. euthanasi’a med samma bet.;
bildn. av eu god och tha’natos död
evad: se e-
evakuera tömma; utrymma: av lat.
eva-cua’re göra tom; utrymma; jfr vakuum
evalvera uppskatta; omräkna: över ty.
av fra. évaluer uppskatta; bildn. till
fornfra. value värde; jfr valuta,
valvera
evangelium: av grek. euange’lion gott
budskap; av eu god och an’gelos
budbärare; ängel (se ängel). Härtill
evangelisk, evangelisk
evar, evart, evem: se
e-evenemang’ märklig händelse: av fra.
événement; bildn. till lat. eveni’re ske;
jfr eventuell
eventuell’ möjligen inträffande: av fra.
éventuél med samma bet., bildn. till lat.
even’tus utgång; till eveni’re avlöpa,
hända. Härtill eventualitet möjligen
inträffande fall, möjlighet: av fra. éventualüé
evertebrat ryggradslöst djur:
samman-sättn. av lat. nekande e- (ex ur, från)
och vertebrat
evident uppenbar, solklar, påtaglig: av
lat. e’videns (gen. eviden’tis); av lat.
e[x] ur, ut och vid’ens, pres. part. av
vide’re se. Härtill eviden’s uppenbar
visshet: av lat. eviden’tia med samma
bet.
evig: fsv. evogher, ævogher (1400-t.); av
lågty. ëwich (ty. ewig); bildn. till ett
forngerm. subst, med bet. ’(lång) tid,
tidsålder’, se e-.
evinnerlig: fsv. ævinneliker, isl. æfinligr,
bildn. (med suffixet -lig) av ett adj.,
bildat på ett forngerm. subst, med bet.
’(lång) tid, tidsålder’, se e-.
evolution utveckling: av lat. evolu’tio
upprullande; till evoVvere upprulla,
utveckla (jfr revolution, konvolut)
evärdlig: fsv. eværpeliker, fornno.
æverd-ligr; efter lågty. iewer[l]de alltid, med
anslutning till ’alltid’ (se e-) och
værpa-bliva (se varda)
ex- (i exkejsare, exkommunicera o. dyl.):
av lat. ex ur; från
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
