Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - fennoman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fennoman
fiffa upp
fen no ma’n finskhetsivrare:
sammansättning av lat. fenn’us finsk och grek.
mani’a vurm
fenol [-å’-] karbolsyra: modern bildn.
på grek. fai’nein upplysa
fenologi (läran om de periodiska
växlingarna i djurens och växternas liv):
modern bildn. av feno-, av grek.
fai’nes-thai visa sig (se fenomen) och log’os
lära (se logisk)
fenome’n (natur)företeelse, märklig
händelse; underverk; underbar människa:
av grek, fainom’enon som visar sig (till
fai’nein visa; se fenol). Härtill
fenomenal
fenoty’p företeelsetyp (de individuella
variationerna inom en genotyp): av
da. rasbiologen W. Johannsen skapad
term; till fenomen
feoda’1 hörande till länsväsendet: av
medeltidslat. feoda’li$, bildn. på fe’udum
besittning av boskap, trol. av germ.
ursprung. Härtill feodalism (medeltida)
länsväsen
ferrie ledighet, fritid: av lat. plur.
fe’-riae religiösa festdagar; besläktat med
fest (jfr också 1 fira)
fermat (i musiken) vilotecken: av ital.
ferma’ta uppehåll, stillastående
fermen’t jäsämne: av lat. fermen’tum jäst,
surdeg, jäsämne
ferniss’a: över lågty. av fra. vernis (jfr
vernissage); trol. av medeltidslat.
vero’nice välluktande harts
ferti’1 bördig, fruktsam (motsats till
steril): över fra. av lat. fer’tili$ med
samma bet., bildn. till fer’re bära (se
bära). Härtill fertilitet
fest: av lat. fes’tum med samma bet.,
besläktat med ferie. Härtill festivite’t
festlighet: över ty. av lat. festi’vitas med
samma bet.
festival (stor, periodiskt återkommande)
musikfest, festspel (1949): liksom fra. o.
eng. festival av ital. festival; av lat.
festivalis hörande till fest, festlig,
bildn. till fes’tum, se fest
feston[g] [festång’] blomster- el.
blad-slinga: av fra. feston med samma bet.;
av ital. festo’ne, avledn. av ital. fes’ta
fest; jfr fest
fet: fsv. fäer, isl. feitr; gemens, germ.
ord (ty. fett, eng. fat) med släktingar i
andra indoeurop. språk; jfr fetma, fett
fetaliebroder (ett slags medeltida
sjörövare): av lågty. väalie livsmedel (se
viktualier)
fetera fira (part. feterad firad): av fra.
féter fira, göra fest; av fete fest (äldre
sv. fät); av lat. fes’tum (pl. fes’ta) fest,
högtid, se fest
fetisch’ (ett slags magiskt föremål):
ytterst av portug. feiti’go trolldom;
amulett, av lat. factic’ius konstgjord;
eftergjord
fetma [fett’-]: fsv. fitme; bildn. till adj.
fet (liksom sötma till söt)
fett: trol. av lågty. fett, substantivera t
neutr. av lågty. adj. fett fet (se fet); i
sv. anslutet till neutr. av fet, därför
länge med adjektivisk böjning, best.
form det feta o. s. v.; jfr vilt, gotter
fe’z rund filtmössa med tofs, använd i
Orienten: till staden Fez i Marocko
fi a’I smal och spetsig tornspira, som
pryder en strävpelare: av ty. Fiale
med samma bet.; av ovisst ursprung
fias’ko fullständigt misslyckande: av
ital. fias’co, egentl, ’flaska* (av germ.
ursprung, se flaska); ital. uttrycket
far fiasco göra fiasko kommer trol. från
glasblåsningen, där det angav ett
misslyckande
fi’ber: ytterst av lat. fib’ra tråd;
växt-fiber. Härtill fibrig; fibri’n; fibrö’s
fib(b)ia (benämning på flera
korgblomstriga växter): jfr no. fivel ängsull; av
okänt ursprung
fi’bula spänne: av lat. fi’bula med samma
bet.
ficka: av lågty. ficke med samma bet.,
möjl. besläktat med fack
fideikommiss [fidekåmiss’] oavytterlig
släktegendom: av lat. fid’ei commis$’um
anförtrott (åt ngn) på tro och heder.
Härtill fideikommissa’rie
fiende: fsv. fiande, fiænde, isl. fjàndi;
gemens, germ. ord (ty. Feind, eng. fiend
djävul), egentl, pres. part. till ett verb
med bet. ’hata’. Härtill fientlig
fiffa upp: no. fiffa pynta; trol.
ljudmålande; jfr fiffig, piffa
110
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
