Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - fog ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. fog
form
2. fog [-o’-] fogning o. dyl.: av lågty.
våge (ty. Fuge) med samma bet.; till
vågen (se foga)
foga [-o’-]: av lågty. vågen med samma
bet. (jfr ty. fügen), besläktat med
fager. Härtill foglig
fogde [fog’de]: fsv. foghadhe; ytterst av
medeltidslat. voca’tusy av lat. advoca’tus;
se advokat
fogsvans (ett slags handsåg): ombildn.
av likbet. ty. Fuchsschwanz, eg.
’rävsvans’ (efter redskapets utseende)
fo’kus brännpunkt: av lat. foc’us
eldstad, härd. Härtill foka’l
folder [fål’der] vikblad, ohäftad trycksak
(för reklam): av likbet. eng. folder, av
/øfcTvika, sluta ihop; gemensamt germ.
verb (ty. fälten, isl. falda), se fåll
foliant bok i helarksformat: bildn. på
lat. foVium blad
folie metallbleck, bladmetall (särskilt
för hushållsbruk, 1950-t.): av lat.
foVium blad
foMio helarksformat: lösgjort ur
uttrycket in folio ’i (helt) blad’, av lat. foVium
blad; jfr interfoliera
folk: fsv. isl. folk; gemens, germ. ord
(ty. Volk) med urspr. bet. ’mängd,
skara’; utan säkra släktingar i andra
språk; jfr fylke, fylking
foVklor(e) [-lår] (vetenskapen om)
folkdiktning och folkliv,
folkminnesforskning: av eng. folklore; sammansättn.
av folk och lore vetande, lära (forneng.
lär); jfr lära. Härtill folklorist
folkvisa: liksom da. folkevise efter ty.
Volkslied (Herder 1778); ordet var
ganska nytt, då Geijer o. Afzelius 1814
utgav »Svenska folkvisor»
folor [fo’l-] uppförande (ofta i
sammansättn. folkfolor); bildn. till fsv. fordha
föra, befordra. Biformen foror (fsv. fora
beteende, no. folkeforor, da. fore) är
möjl. lån från lågty. våren (pl.)
beteende; se fora
fon [-å’-] (ljudenhet): modern bildn. av
grek. fone’ ljud, stämma, se fonetik,
telefon m. fi.
I. fond [fång’d, fån’d] bakgrund: av fra.
fond bakgrund, botten; av lat. fun’dus
botten; jfr 1 fundera
2. fond [fång’d, fån’d] kapital: av fra.
fonds jordagods, förråd, kapital,
fornfra. fonz; av lat. fun’dus; jfr 1 fond.
Härtill fondera
fone’m ljud (och ljudförbindelse) i
språket: av fra. phonème, av grek. fo’nema
ton, ljud
fonetik [fåneti’k] läran om språkljuden:
bildn. till grek. fone’ ljud, röst; jfr
symfoni. Härtill fonetisk
fonograf [fånågra’f]: bildn. av grek.
fone’ ljud, röst och grek. grafein skriva
fonologi’ [fånå-] läran om ljudens och
ljudförbindelsernas funktioner: bildn.
av grek. fone’ ljud, röst och log’os
lära
fontanell’ (mellanrum mellan skallens
ben hos spädbarn): av fra. fontanelle
(ital. fontanell’a); urspr, ’liten källa’
(jfr fontän)
fontang’ (hög damhårklädsel från
1600-talets slut): av fra. fontange, uppkallad
efter hertiginnan de Fontanges
fontän [fåntä’n] springbrunn: av fra.
fontaine, av lat. [aq’ua] förda’na
källvatten, bildn. på fons källa; jfr funt
fora: fsv. no. fora; trol. av lågty. våre
färd, lass, beteende (se folor),
besläktat med 1 fara
force [fårs’] styrka, kraft: av likbet. fra.
force, bildn. till lat. for’tis stark. Härtill
force majeure [masjö’r] eg. ’större
makt’, övermäktiga omständigheter,
laga hinder; forcera [fårse’ra] driva på,
jäkta: av fra. for cer tvinga
fordom [fo’rdom]: fsv. forpom, isl.
for-dum; av omtvistad härledning
fordon: till fora färd, resa, last (se fora)
och don redskap, i åkdon m. fi. (se
don)
fordra: av lågty. vor’deren föra framåt
(jfr befordra) och ty. /ordern kräva,
bildat på komparativen vor’der främre
forell’ (en laxfisk): av ty. Forelie;
diminutivbildning med suffixet -le av
Fohre med samma bet.; grundbet. trol.
’spräcklig’
form [-å-]: av lat. for’ma med samma bet.;
se formera, formell. Härtill forma;
formlig; formligen
119
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
