Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - färnbock ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
färnbock
förbarma sig
ferme fast, av lat. fir’mus fast; jfr
firmament. Härtill färmite’t
färnbock röd bresilja: jfr ty.
Fernam-buck; av Pernambuco, stad och provins
i Brasilien
färs (i köttfärs 111. fi.): av fra. farce i bet.
’korvstoppning, köttfyllning’; alltså
samma ord som fars; jfr också
infarkt
färsk: av lågty. versch, sidoform till
vrisch (varav frisk)
fästa göra fast: bildn. till 1 fast
fäste fotfäste, fast läge o. dyl.: fsv.
fæste, bildn. till 1 fast; i bet. ’fästning’
efter likbet. lågty. veste (ty. Feste)
fästing (kvalsterdjur): bildn. till verbet
fästa, sålunda eg.: ’djur som biter sig
fast’
fästman, -mö: fsv. fæsteman, -mö, till
fæsta göra (lagligt) avtal, trolova, egentl,
’göra fast, orygglig’, bildn. till 1 fast
fästning: av lågty. vesteninge med
samma bet. (jfr ty. Festung); bildn. till
vesten göra fast, se fästa
fäso’r (idéfattig) rutinförfattare: av fra.
faiseur tillverkare, till faire göra, av lat.
fac’ere med samma bet.
fä’t fest: se fetera
föda (verb): fsv. isl. føda, gemens, germ.
ord (eng. feed), nära besläktat med 1
foder och foster. Härtill födelse, födsel
födkrok: känt från 1600-t.; trol. bildlig
användn. av krok metkrok vid fiske
1. föga litet: av lågty. vöge, egentl,
’passande, måttlig’; jfr foga
2. föga (i falla till föga): av lågty. uttr.
in de vöae fallen; till vöge
sammanfogande; se foga
fögderi’: fsv. föghdheri, ombildn. av
fögheti med samma bet., lån från lågty.;
till fogde
föl: fsv. isl. fyt, diminutivbildn. till fåle
följa: fsv. fylghia, isl. fylgja; germ. ord
(ty. folgen, eng. follow), dock icke
belagt i got., av outrett ursprung. Möjl.
en västgerm. sammansättn. av full
(fornty. full, foll) och gå (fornty. gén),
som tidigt inlånats i nord. språk och där
ombildats (fullgen > fulgian > fylgia);
jfr fullborda, -ända, fyllest. Härtill
följd, följe
följeslagare: ombildn. av äldre fölgeslage
(fsv. fylghislaghi), till fsv. fylghe följe
och laghe kamrat
föijetong fortsättningsroman (i tidning):
från 1840-t.; av fra. feuüläon
tilläggsblad, underhållningsbilaga (från 1800),
diminutivbildn. till feuillet blad; till
feuille blad, av lat. foVium, se folie;
i sv. anslutet till verbet följa
fönster: fsv. fynster; över lågty. vinster
(ty. Fenster) av lat. /enes’trå med samma
bet.
1. för (i arbetsför, målför, frisk och för
o. dyl.): fsv. før, isl. færr; bildn. till
1 fara, egentl, ’i stånd att fara’; jfr
vanför, 1 före
2. för (prep. adv.): fsv. for, med nysv.
ö återgivande ett dialektalt uttal av o;
gemens, germ. ord (ty. vor, eng. for);
nära besläktat med 2 före
3. för (på båt): substantivering av 2
för (jfr holl. in het voor i fören)
4. för-: som prefix i förarga,
förbarma sig m. fi.; identiskt med 2 för i
ett flertal växlande bet.; betonat i bet.
’framför; i vägen för; tidig; före’,
annars obet.; stundom med bet.
’försämring, försvagning, slut’ (t. ex. förfalla,
förgå, förgöra); vanl. lånat från
lågty. vor- eller ty. vor-, ver- med
liknande användning
föra: fsv. isl. feer a; gemens, germ. ord
(ty. führen), med grundbet. ’komma
ngt att fara’; bildn. till 3tarka verbet 1
fara
förakt: av lågty. voracht med samma bet.
fö’ranleda ge anledning till, förorsaka:
slutet av 1600-t.; till äldre sv. anleda
Vägleda; leda till ngt; efter ty. anleiten
med samma bet.; jfr anledning
föranlåta: efter ty. veranlassen;
föranlåten: efter ty. veranlasst
föranstalta: efter ty. veranstalten, se
anstalt. Härtill föranstaltning åtgärd
(vidtaga stora föranstaltningar);
föranstaltande (få någons /.)
förarga: av lågty. vorargen med samma
bet., bildn. till arg
förbanna: se banna
förbarma Sig: av lågty. sik vorbarmen;
jfr barmhärtig
129
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
