Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - glänsa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
glänsa
glänsa: av lågty. glensen; av ty. glänzen
med samma bet.; jfr glans
glänta helt litet öppna dörren: sv. dial.
glänta, glätta, även: lysa fram, skymta,
no. gletta titta, kika; besläktat med ty.
Glanz (se glans, glänsa). Härtill
glänta öppning i skogen
glätta: bildn. till glatt
glättig: speciellt sv. ord av omstritt
ursprung
glöd: fsv. gløp f.; jfr sv. dial. glo (plur.
glor), isl. glöd; gemens, germ. ord (ty.
Glut), bildat till glo. Härtill glödga
glödhoppa kaka gräddad på glöd; även
om halstrat fårkött: sv. dialektord;
namnet syftar trol. på de rörelser som
det halstrade gör på glöden; jfr 2
hoppa, kalops
glögg: äldre glödg, bildn. till verbet
glödga, självt bildat på fsv. glødhoger
glödande; till glöd
glömma: fsv. gløma, isl. gleyma, även:
’stoja, vara uppsluppen’; till isl. glaumr
stoj ande glädje; speciellt nord. ord med
släktingar i forneng. och fornslav.
Härtill glömsk, glömska
gnabbas: jfr sv. dial. gnapas och
Tcnab-bas med samma bet.; jfr också gnaga
smågräla och gnat a; ljudhärmande
gnaga: fsv. gnagha, isl. gnaga; gemens,
germ. ord (eng. gnaw); jfr nagga. Trol.
ljudhärmande
gnata: möjl. med urspr. bet. ’gnaga’; jfr
dock isl. gnata braka sönder; kanske
ljudhärmande
gnejs (en bergart): av ty. Gneis, vars
ursprung är dunkelt
gnet (pl. gnetter) lusägg: isl. no. gnit; nord.
ord av ovisst ursprung; jfr dock ty.
Niss, eng. nit med samma bet.
gnetig petig, hopträngd (om skrift):
trol. kontamination av gnet smula
och petig. Härtill gneta skriva smått
och hopträngt
gnida: fsv. gnidha (jfr isl. gnida); trol.
dels inhemskt, dels av lågty. gniden
med samma bet.; kanske ljudhärmande.
Härtill gnidig snål, småaktig
gnissla: fsv. gnisla, gnistla; ljudhärmande
gnista: fsv. gnista (jfr isl. gneisti, no.
gneiste gnista); gemens, germ. ord (ty.
gods
Gneist), trol. ljudhärmande (om eldens
sprakande). Härtill gnistra
gno: fsv. gnoa, isl. gnüa; nord. ord med
släktingar i andra indoeurop. språk,
besläktat med gnugga och gny
gnoding (fiskart, även kallad
knorrhane, knot): dialektord; efter ett
knorrande läte, som fisken ger ifrån sig, då
den kommer upp ur vattnet
gnola [-o’-]: jfr sv. och no. dial. gnåla
jämra sig, kvida, sv. gnola, no. gnaula
gnälla, knota, kälta och gnälla;
sannolikt alla ljudhärmande
1. g nom [-å’-] jordande: av ny lat.
gno-mus med samma bet. (Paracelsus,
1500-t.), möjl. till grek. gno’me, se 2
gnom
2. gnom [-å’-] tänkespråk: av grek.
gno’me insikt, mening, tanke, besläktat
med gno’sis (se gnosticism). Härtill
gnomisk
gnosticis’m [-å-] (en mystiskt-religiös
åskådning): bildn. på grek. gno’sis
vetande; jfr diagnos, prognos,
agno-sticism, 2 gnom
gnu (ett slags antilop): ett hottentottiskt
ord
gnugga: no. gnugga; besläktat med gno
gnutta grand, liten smula: av ovisst
ursprung; jfr med samma bet. sv. dial.
gnatta och no. gnita samt gnet
gny (subst.): fsv. gny, isl. gnyr; hör nära
samman med gno och är egentl,
ljudhärmande
gnägga: fsv. gnæggia, isl. gneggja;
ljudhärmande
gnälla: isl. no. gnella, nord. ord;
ljudhärmande (jfr knall)
gnöla: se gnola
gobeläng’ [-å-] vävd tapet: efter
mattfabriken les Gobelins i Paris
god: fsv. isl. göSr; gemens, germ. ord
(ty. gut,eng.good); möjl. med urspr. bet.
’passande’, besläktat med
(samman)-gadda sig
godhällig lyckosam, som har tur;
trivsam, som man tycker om: sydsv.
dialektord; till 2 hell lycka, tur; jfr
ohällig
gods: fsv. gops, isl. göz; trol. sing. neutr.
genit. av god, utlöst ur syntaktiska
förbindelser som fordrat genitiv
147
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
