Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - grätten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grätten
övergiven flicka (eng. grasswidow, jfr
ty. Strohwitwe); förleden trol. åsyftande
ett förförande i det fria. Härtill
gräs-änkling
grätten granntyckt, kräsmagad: isl.
grettinn, no. gretten surmulen, grinig;
till isl. grettast grina
gräva: fsv. grava, græva, isl. grafa;
gemens. germ. ord (ty. gråben, eng. grave);
jfr 1 grav, 1 gravera
grävling: av lågty. grevel och grevink
grävling, egentl, ’grävare’
gröda: fsv. grødhe (dat. ack. grødha),
no. grøda; bildn. till stammen i grodd
gröe (ett gräs): trol. en dialektform av
gröda
grön: fsv. grøn, isl. grønn; gemens, germ.
ord (ty. grün, eng. green), bildn. till
gro
gröngöling: sammansättn. av grön och
ett subst, göling, bildat till gol, dialektal
biform till gul
1. gröpa (ur): fsv. grøpa, isl. greypa,
no. grøypa; av en germ. rot med bet.
’göra hål i’; besläktat med grop
2. gröpa grovmala: med sidoformer sv.
dial. grjopa, grypa, no. grjupa m. fi.;
nord. ord, avlägset besläktat med gryn,
gryt, gröt. Härtill gröpe
gröt: fsv. grøter, isl. grautr; besläktat
med ty. Grütze gryn; gröt och med
gryt, grott; grundbet. ’grovmalet,
krossat’
g röt myn dig dryg, pösande, överlägsen:
av lågty. grötmündig stor i munnen, av
gröt (ty. gross) stor och mund mun;
ombildat genom anslutning till gröt
gua’no (ett slags gödningsämne): av spa.
gua’no, av indianskt (Peru) huanu
gödsel
gubbe: no. gubbe; nord. ord av omstritt
ursprung; grundbet. sannolikt ’tjockt,
klumpigt föremål’ (t. ex. jordgubbe,
molngubbe, näsgubbe, Svartbäcksgubbe);
trol. en smeknamnsbildn. i barn- och
vardagsspråk
gubevars: förkortn. av Gud bevare oss;
jfr bevars, vars, gunås
guckusko toffelblomma (Cypripedium):
sammansättn. av gucku, dialektal form
av kuku, och sko
gumse
gud: fsv. gup, isl. god, gud n.; gemens,
germ. ord (ty. Gott, eng. god) av
omtvistat ursprung; möjl. particip till en
indoeurop. rot med bet. ’ropa; åkalla’.
Härtill gudom
guddotter: fsv. gupdottir; jfr gudfar
gudfar (guffar): fsv. gupfapir, isl.
guS-faSir; med kristendomen infört ord,
trol. efter forneng. godfceder (eng.
god-father); till gud, sålunda egentl, ’andlig
fader’
gudfruktig: äldst känt i 1500-talets
bibelspråk; av lågty. godevrüchtich
guding, gudunge ejderhanne: sv.
dialektord efter östersjökusten från
Östergötland—Uppland—Finland; av okänt
ursprung; jfr åda
gudmor (gummor): fsv. gupmopir; jfr
gudfar
gudson: fsv. gupson; efter forneng.
god-sunu (eng. godson); jfr gudfar
guide [gaj’d, gäj’d] vägvisare, ciceron:
av eng. guide med samma bet.; av fra.
guide, se gid
gul: fsv. gul, gol (jfr gröngöling), isl.
gulr; speciellt nord. ord; besläktat med
likabetydande eng. yellow och ty. gelb
samt med lat. heVvus (honungs)gul
gulasch’ (en maträtt): av ty. Gulasch;
av ungerska gvlyashus starkt pepprad
kötträtt; därav ty. Gulaschbaron, sv.
gulaschbaron (förkort, gulasch), egentl,
’person, som blivit rik genom
massförsäljning av dåliga (kött)varor’
guld (gull): fsv. isl. gull n.; gemens, germ.
ord (ty. Gold, eng. gold), bildn. på gul
gullviva: till ä. nsv. hvifva huva
gumma: av dunkelt ursprung, trol.
sammansmältning av flera olika ord; jfr no.
gumma farmor, mormor, sv. dial.
gumma gudmor
gummi: av lat. gumm’i[s], grek. komm’it
möjl. ytterst ett egyptiskt ord
gump: isl. gumpr, no. gump; trol.
liksom en del besläktade ord med
grundbet. ’något runt och välvt’
gumpa (g. i väg) skumpa, guppa: da.
gumpe; ljudhärmande (jfr skumpa,
klump), med anslutning till gump
gumse: mellan- och nords v. ord (jfr
bagge, vädur); smeknamnsbildn. (lik-
154
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
