Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hamn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I. hamn
hangar
samma bet.; ytterst av ett indianskt
(karibiskt) ord amaca; jfr hängmatta
1. hamn, ham skepnad: fsv. no. hamn;
med annan form fsv. hamber, isl. hamr
beklädnad, hud, hölje (jfr lekamen);
gemens, germ. ord, besläktat med ty.
Hemd skjorta
2. hamn (i uttrycket i hamn och häl):
äldre i ham och häl (jfr sv. dial. [-ham-[iboge]-] {+ham-
[iboge]+} knäveck, isl. hqm lår på en häst);
gemens, germ. ord (eng. ham skinka)
med bet. ’baklår, knäveck’
3. hamn (för fartyg): fsv. hamn f., isl.
hofn; gemens, germ. ord (ty. Haf en, eng.
haven) med grundbet. ’behållare’; av
oklart ursprung; ofta sammanställt med
lat. cap’ere taga, alltså med ursprungl.
bet. ’det som omfattar, innesluter’.
Härtill hamna (ofta med bildlig bet.)
hampa: fsv. hampa (jfr isl. hampr);
gemens. germ. ord (ty. Han], eng. hemp)
med motsvarigheter i andra indoeurop.
språk, t. ex. grek. (lat.) kann’abis
hampa sig: jfr sv. dial. happa sig med
samma bet., happ tur, lyckträff (eng.
happy lycklig); se oförhappandes
hamsa slarva: no. hamsa hastigt samla
ihop; bildn. till no. hama med samma
bet.
hamster (en gnagare): av ty. Hamster,
ett ord av dunkelt ursprung
hamstra samla förråd: under
världskriget 1914—18 inlånat av ty.
hamstern; bildn. till hamster, sålunda
urspr, ’göra som en hamster’
han (subjektsform), hans (gen.), honom
[hån’åm, ho’-] (objektsform): fsv. isl.
hann, hans, hönum; speciellt nordiskt
ord av omstritt ursprung, trol.
uppkommet av pronominalstammen i got.
jains, ty. jener den där, med tillsats av
h från ett annat pronomen (jfr eng. he
han); jfr hon, hanne
han bjälke vågrät bjälke mellan två
tak-sparrar, ung. mitt över takstolen; till
1 hane; tuppen brukade nattetid flyga
upp dit
hand: fsv. hand, isl. hqnd; gemens,
germ. ord (ty. Hand, eng. hand) av
dunkelt ursprung, möjl. nära besläktat med
got. hinpan fånga (sv. hinna); jfr
hända, händig, -hänt
handel: av ty. Handel, bildn. till verbet
handeln (se handla)
handfallen: till uttr. låta händerna falla
(av modlöshet el. rådlöshet)
handgemäng: av ty. Handgemenge med
samma bet.; till mengen blanda
handgriplig: eg. ’som man kan gripa med
handen’, känt från 1600-t.; möjligen
efter likbet. ty. handgreiflich
han’dikapp utjämning genom försprång:
av eng. handicap; av hand in cap
handen i mössan, urspr, namn på ett
hasardspel. Härtill handikappad
belastad, hämmad
handla: av lågty. handelen, ty. handeln;
urspr. bet. ’hantera, handskas med’,
vilken återfinns i fsv. handla, isl. hgndla
(eng. handle); bildn. till hand. Härtill
handling
handlag: se 2 lag
handlove: se love
handskas med [han’skas]: jfr sv. dial.,
no. handska gripa tag (i); bildn. till
hand
handske [han’ske]: fsv. handske, isl.
hanzki; av lågty. hantschå, hantsche (ty.
Handschuh), sammansättn. av hand
och sko
handsöl första försäljningen för dagen
(och pengarna därför); traktering efter
ett köp: pl. av fsv. handsal gåva,
handpenning, eg. ’överlämnande i någons
hand’; efterleden -sal till sælia
överlämna (se sälja, salu)
1. hane tupp: fsv. isl. hani; gemens,
germ. ord (ty. Hahn), besläktat bl. a.
med lat. can’ere sjunga; även: ’gala,
kraxa, skrika’; jfr höna, höns;
kantor, aksent
2. hane (på gevär el. pistol): överförd
användning av 1 hane (på grund av
en äldre bösshanes likhet med en tupp);
i da. även ’krän’ (vand-, gashane); jfr
krän
3. hane djur av mankön: se hanne
hanegäll: se 2 gäll
hang bergssluttning: av likbet. ty. Hang,
till hängen hänga
hangar [hang-ga’r] flygmaskinsstall: av
fra. hangar vagnslider; av medeltidslat.
160
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
