Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hump ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hump
hutch
hump utjord (skogs-, ängshump): fsv.
humper m. med samma bet.; samma ord
som sv. o. no. dial. hump bergknalle; se
hympel
hu mus mylla, matjord: av lat. hum’us
jord, mull. Härtill humö’s
humö’r sinnesstämning: av fra. humeur;
av lat. hu’mor; se humor
hund: fsv. isl. hundr; gemens, germ.
ord (ty. Hund, eng. hound jakthund)
med släktingar i andra indoeurop.
språk, bl. a. grek. ky’on (gen. kynos’; se
cynisk) och lat. can’is hund
hundare (under forntiden o. medeltiden)
del av landskapet i de gamla svealanden
(och på Gotland), motsvarande härad
i götalanden: fsv. hundari n., även
fornhögty. huntari; avledn. av germ.
hund hundra (se hundra); sannolikt
har hund, senare hundari, varit ett
område för utrustning av ledungsskepp
med sammanlagt hundra mäns
besättning. Förleden i Tiundaland är
tiu hunda, gen. av tiu hund 10 hundaren
hundra: fsv. hundrap, isl. hundrad;
gemens. germ. ord (ty. Hundert, eng.
hundred); första leden (fsv. isl. hund-) är ett
urgammalt ord med bet. ’100’
(identiskt med lat. cen’tum, grek. [he]katon’;
jfr centi-; hekatomb); sista leden
(fsv. isl. -rad) betyder urspr, ’tal,
räkning’ och är besläktat med ty. Rede
tal, lat. rat’io beräkning
hun’dsfott baksäte på släde; usling, kräk:
av lågty. hundsfott, sammansättn. av
hund och ty. dial. fott kvinnligt
könsorgan; jfr futtig
hunger: fsv. fornno. hungr; gemens,
germ. ord (ty. Hunger, eng. hunger) med
släktingar i andra indoeurop. språk
hun’sa behandla illa: av lågty. ty.
hun-zen behandla som en hund; bildn. på
hund
hurr (i uttrycket i ett hurr):
ljudhärmande. Härtill hurra (i uttrycket så att det
hurrar om det): dial. ’virvla, susa’, isl.
hurra; jfr eng. hurry skynda
hurra’ (interj.): av ty. hurrah; urspr, ett
matros- och soldatrop, trol. ej lånat från
de likalydande eng. och ryska
inter-jektionerna
hurr’il örfil (vard.): till sv. dial. hurra
snurra, virvla; ljudhärmande
hurtig: av ty. hurtig rask, flink; bildn.
på fornfra. hurt stöt (fra. heurt); trol.
ytterst ett germ. ord. Härtill nybildn.
hurtfrisk
hurts sidoskåp med lådor el. fack i
skrivbord: av eng. hutch kista, binge o. dyl.
hur(u): fsv. hwaro, huru; bildn. på fsv.
hwar vilken; jfr ehuru
hurudan: fsv. hurudana (oböjl.), da.
hvordan; ombildn. av mit. wddän med
samma bet., till mit. wö hur (eng.
how); jfr dan
hus: fsv. isl. hus; gemens, germ. ord (ty.
Haus, eng. house) av dunkelt ursprung;
jfr hos, hysa
husa’r (ett slags soldat till häst): över
tyskan av likbet. ungerska huszar
husbloss (ett limpreparat): av lågty.
M-senblase (ty. Hausenblase) störens
simblåsa: jfr ty. Hausen stör (fisk)
husera: av lågty. husëren (ty. hausieren
idka gårdfarihandel); bildn. till hus
husgeråd: av lågty. hvsgerdt med samma
bet.; jfr -råd i förråd
hushåll: efter ty Haushalt med bl. a.
samma bet.; till Haus halten hålla hus.
Härtill hushålla; hushållning (jfr
ekonomi)
huskors elak hustru: efter ty.
Haus-kreuz med samma bet.
husmanskost: efter ty. Hausmannskost
enkel kost, till lågty. hüsman (ty.
Haus-mann), da. husmand torpare
husrannsakan husundersökning: se
rannsaka
husse djurs (särskilt hundars och hästars)
herre: smeksam förkortning av
husbonde; jfr matte
hussi’t: anhängare av Johannes Hus
(tjeckisk reformator, d. 1415)
hustru: fsv. husfrua, husfru, hustru; av
lågty. hüsvrowe; sammansättn. av hus
och fru
hut (interj.) fy skäms!: sv. no. o. da.
dial. hut; trol. ljudhärmande. Härtill
hut (i uttrycken veta h., lära sig h.
o. dyl.); hutlös skamlös, oförskämd,
eg. ’som ej vet hut’; huta (i h. åt o.
dyl.): no. huta
hutch: se hurts
172
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
