- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
183

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - implosion ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

implosion

impertinent; av lat. imper’tinens ej
tillhörig (därav: ’opassande, otillbörlig’)
Härtill impertinent näsvishet: av fra.
impertinence med samma bet.

implosion: modern teknisk term, om
inåtriktade skeenden el. förlopp; bildat
i motsats till explosion och
explode-ra

imponderabNier (pl.) ovägbara ting;
obestämbara faktorer: av nylat.
im-pondera’büis ovägbar, bildn. till verbet
pondera’re väga, till pon’dus vikt, tyngd
(se pondus)

imponera [-o-] göra intryck, ingiva
beundran: av lat. impo’nere placera i;
påtvinga, pålägga; av 3 in- i och po’nere
(se ponera); jfr imposant
Impopulär [-å-] illa omtyckt: av 2 in-
o-och populär. Härtill im popularitet
importera införa: av lat. importa’re med
samma bet.; av 3 in- in och porta’re
bära (se portör); jfr exportera.
Härtill import’ införsel; importöY
handlande som importerar varor
importu’n oläglig, hinderlig: av lat.
importu’nus med samma bet.; jfr
opportun

imposant [-posan’t, -posangt]
aktnings-bjudande, storståtlig: egentl, pres.
part. av fra. verbet imposer, besläktat
med imponera

impotent oförmögen att avla barn: av
lat. im’potens (gen. impoten’tis)
oförmögen; av 2 in- o- och pot’ens (se potens).
Härtill impoten’s oförmåga att avla
barn: av lat. impoten’tia vanmakt
impregnera [imprenje’ra, -prengne’ra]
ge-nomdränka; göra vattentät: över fra.
imprégner av lat. imprægna’re befrukta;
genomtränga; jfr pregnant
impressario ekonomisk ledare: av ital.
impresa’rio med samma bet., bildat på
ital. impre’sa företag
impressionism [-sjonis’m] konstriktning
som ser konstens uppgift i att återge
utifrån kommande intryck,
"impressioner": fra. ord från omkr. 1875;
av fra. impression intryck; av lat.
impress’io (ack. -io’nem), verbalsubst.
till imprim’ere intrycka, se im
primatur; jfr expressionism. Härtill
im-pressionist

inbiten

imprimatur tryckningstillstånd: pres.
konjunktiv pass. ’må tryckas* av lat.
imprim’ere trycka, eg. ’trycka in’, av
3 in- och prem’ere trycka
improbatur underkännande: pres.
in-dikativ pass. (’underkännes’) av
im-proba’re ogilla; av 2 in- o- och proba’re
(se probera); jfr approbatur
impromptu [-å-] något, som utförs
utan förberedelse: av lat. in prom’ptu
uppenbart; inför allas ögon
improvisera göra (ngt) utan
förberedelse: av fra. improviser, bildat till
lat. improvi’sus oförutsedd, oväntad.
Härtill improvisation; improvisator,
improvisatör

impul s ingivelse, eggelse: av lat.
im-puVsus stöt; påstöt, tillskyndan; jfr
1 puls. Härtill impulsi’v som följer
ögonblickets ingivelse

1. in (adv.): fsv. in, isl. no. inn;
tryck-stark sidoform till prep. 2 i (med
lång slutkonsonant även i got. inn;
däremot fornhögty. in, ty. ein)

2. in- (i inadekvat, indirekt, informell,
inkonsekvens, insolvens, indeterminism
m. fi.): av lat. nekande prefixet
in-(motsvarande grek. an-, a-; ty. eng.
un-; sv. o-); jfr 2 il-, im-, ir-

3. in- (i inaugurera, infektera m. fi.): av
lat. in in, i (se 2 i); jfr im-

inackordera: sammansättn. av 1 in och
ett på ackord bildat verb
inadverten’s ouppmärksamhet,
förbiseende: sammansättn. av lat. nekande in
(se 2 in-) och en bildn. på lat. adver’tere
vända uppmärksamheten emot
inaires: trol. av lågty. in olles i allt; till
all

inaugurera högtidligen inviga: av lat.
inaugura’re med samma bet., bildat
till lat. a’ugur teckentydare, se au g ur;
eg. genom att tyda tecken (fåglars
flykt o. dyl.) högtidligen inviga (ett
tempel, en fest o. dyl.)
inbilla: äldre sv. ’göra sig en bild, tänka
sig, föreställa sig’; av lågty. inbüden
inprägla (ty. einbüden); till bild.
Härtill inbillning; inbilsk: av lågty. inbüsk
högfärdig, ty. einbildisch
inbiten ingrodd, inrotad; oförbätterlig,
genuin: no. innbitt, da. indbidt; eg.

183

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free