- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
189

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - instinkt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

instinkt

interferens

instinkt inre drift, ingivelse: av lat.
instin’ctus ingivelse, tillskyndelse; till
in-sting’uere egga, egentl, ’sticka in’ (jfr
distinkt). Härtill instinktiv grundad
på naturlig ingivelse, omedveten
institut inrättning, anstalt: av lat.
in-stitu’tum inrättning; till institu’ere
inrätta (jfr statut, substitut,
resti-tuera). Härtill institution inrättning;
anstalt: av lat. institu’tio med samma
bet.

instruera giva anvisningar, handleda:
av lat. instru’ere uppmura; ordna;
utrusta; undervisa (jfr konstruera,
destruktiv, struktur). Härtill
instruktion handledning; arbetsordning;
instruktiv lärorik, upplysande; instruktör
handledare

instrument: av lat. instrumen’tum
utrustning; redskap; hjälpmedel; till
in-stru’ere (se instruera). Härtill
instrumental, instrumenteli’
instunda: fsv. instunda förestå, vara att
förvänta, till stunda vänta, bida, bildn.
till stund

inställa: i de flesta bet. efter ty;
ein-stellen; jfr också da. indstille. Härtill
inställd inriktad, förberedd; nedlagd,
avskaffad: eg. perf. part. till inställa
sig anpassa sig o. inställa upphöra med
ngt, avbryta; inställelse; inställning
inriktning, ståndpunkt: efter tv.
Ein-stellung med samma bet.; inställsam:
till ställa sig in i bet. ’söka vinna
någons gunst, smickra’
insulin (ett läkemedel): bildn. på lat.
uttr. in’sidæ Langerhan’si ’Langerhans’
cellöar’, vissa små cellgrupper i
bukspottkörteln av egendomligt slag
insultera förolämpa: av lat. insulta’re
trampa på; håna

insulä’r belägen på en ö, ö-: av fra.
insulaire; av lat. insula’ris ö-; jfr
isolera

insurgent upprorsman: av pres. part.

till lat. insur’gere resa sig (emot)
intakt orörd, ofläckad, ren: av lat.
intac’tus orörd; till 2 in- och perf. part.
av tan’gere röra (se tangera)
intar’sia träinläggningsarbete: av ital.
intar’sia med samma bet.; ytterst ett
arab. ord tar si

inte: fsv. ængte, ingte intet, neutr. av
ingen; sidoform till ække, ikke, varav
icke

integra’1 (en matematisk term)
gränsvärde: modern bildn. till lat. in’teger
hel. Härtill integrera beräkna
integraler; integration. Jfr integritet
integritet oförkränkthet, orubbat
tillstånd: av lat. integ’ritas, bildn. till
in’-teger hel, oskadad, orörd. Härtill även
integrera samordna, koordinera,
införliva; integre’rande (t. ex. i. del) som ej
kan vara borta, väsentlig; integration
samordnande (särskilt ekonomiskt);
motsats: segregation. Jfr integral
intellekt förstånd: av lat. intellec’tus
med samma bet.; till intellig’ere
(se*intelligent). Härtill intellektuell’
förstånds-; ej kroppsarbetande: av fra.
intellectuel, av lat. intellectualis;
in-tellektualis m; intellektualitet
intelligent [-gent] begåvad: av pres. part.
till lat. intellig’ere märka; förnimma;
inse. Härtill intelligens [-gen’s]
begåvning, gott huvud: av fra. intelligence;
av lat. intelligentia

intendent (viss tjänsteman): av pres.
part. till lat. inten’dere spänna, sträcka
ut (sin uppmärksamhet), övervaka; jfr
intensiv, tendera. Härtill
intenden-tur

intensiv kraftig, häftig, livlig;
koncentrerad: av fra. intensif, bildn. på lat.
inten’sus spänd, perf. part. av inten’dere;
se intendent, extensiv. Härtill även
intensitet inre (samlad) kraft, styrka;
intensifiera

intention avsikt, syfte: av lat. inten’tio
uppmärksamhet; avsikt; till inten’dere
(jfr intendent)

inter- (i t. ex. internationell,
interskan-dinavisk, internordisk): av lat. inter
emellan

interdenta’1 bildad mellan tänderna:
bildn. av inter- och lat. dens (gen.
den’-tis) tand; jfr dental
interdikt förbud, uteslutning från
gudstjänsten: av lat. interdic’tum förbud
interferens [-en’s] samverkan av
vågrörelser: bildn. av inter- och lat. ferr’e
bära

189

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free