- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
192

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - invokation ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

invokation

ister

invokation åkallan: av lat. invoca’tio
(gen. invocatio’nis) med samma bet.
involvera innefatta; medföra: av lat.
invoVvere inhölja, inveckla
invånare: av lågty. inwoner (ty.
Bin-wohner) med samma bet.; till ty. wohnen
bo (jfr våning)

invändig: av lågty. inwendich (ty.
in-wendig) med samma bet.; till vända (jfr
ut-, nödvändig)

invärtes: av lågty. inwerdes med samma
bet., besläktat med varda, urspr,
’vända’ (lat. ver’tere vända); jfr utvärtes
inälvor (pl.): fsv. inælvir, inælve, isl.
inn-yfli; sammansättn. av 1 in och ett
dunkelt ord, möjl. besläktat med avel
ir- (i irrationell, irreguljär, irreligiös m.
fi.): av lat. nekande prefixet in-; jfr
2 in- (2 il-, im-)

iridium (en metall): bildn. till grek. i’ris
regnbåge

1. i ris regnbågshinna: av grek. i’ris
regnbåge; regnbågshinna

2. i’ris svärdslilja: av grek. i*ris med
samma bet.; samma ord som 1 iris

ironi’ förställning i talet, genomförd i
hånande avsikt: av grek. eirone’ia
fördöljande av vad man verkligen tänker,
bildn. till ei’ron hycklare. Härtill
ironisera på ett halvt dolt sätt förlöjliga;
iro’nisk spefull, gäckande; iro’niker
irra: av ty. irren ströva omkring, gå
vilse; fela, misstaga sig, besläktat med
lat. erra’re irra omkring; misstaga sig;
jfr erratisk

irreden’ta landsdel, som behärskas av
annan nation, och som man vill
återvinna: bildat ur det ital. uttrycket
lta’lia irreden’ta ’det ännu icke
förlossade Italien’
irrelevant som intet har att betyda i
saken: av nekande prefixet in- (se 2
in-) och pres. part. av lat. releva’re åter
lyfta; lätta, förmildra; jfr relevant
irrigation bevattning, spolning: av lat.
irriga’re leda vatten, vattna; av prefixet
in- i (se 3 in-) och riga’re leda vatten (i
diken o. dyl.)
irritera reta, oroa: av lat. irrita’re reta;
göra intryck på, möjl. besläktat med
sv. vrida och 2 vred. Härtill irritation"

retning; förbittring; irritabel retlig;
irri-tamen’t retmedel

is: fsv. isy isl. iss; gemens, germ. ord (ty.
Eis, eng. ice) av okänd härkomst
isabel I’af ärg smutsgul färg: enligt
traditionen skall drottning Isabella av
Spanien under belägringen av Granada
(1491—92) ha lovat att icke byta linne,
förrän staden erövrats; linnet blev till
slut ganska smutsigt
isagogi’k vetenskapen om bibelns
ursprung: bildn. till grek. eisagoge’
införande, inledning

isch’ias höft(nerv)värk: bildn. till grek.
ischi’on höft

isla’m muhammedanismen: av arab.
isla’m hängivenhet, underkastelse under
Guds vilja
isoba’r linje på kartan som förenar
orter med samma lufttryck: bildn. av grek.
is’os lika och grek. bar’os tyngd (jfr
barometer)

isolera avstänga från yttervärlden el.
omgivningen: över fra. och ty. av ital.
isola’re, bildn. till i’sola ö’; av lat. in’sula
(jfr insulär). Härtill isolator [-la’tår]
(pl. isolatorer) oledare (för elektricitet);
isolation; isolat
isomeri’ (kemisk term): bildn. av grek.
is’os lika och mer’os del
isomorf [-mår’f] (en mineralogisk och
kemisk term): bildn. av grek. is’os lik,
samma och grek. morje’ form
isop [i’såp] (en medicinalväxt): över
tyskan av lat. hyso’pus, ytterst ett
hebreiskt ord

isoter’m linje på kartan som förenar
orter med samma temperatur: bildn. av
grek. is’os lika, samma och grek. iher’me
värme (jfr termometer)
isotop [-tå’p] atom av samma
grundämne men olika atomvikt: modern bildn.
av grek. is’os samma och top’os plats
istadig: fsv. istadhoger; till ett subst,
motsvarande isl. istaöa stillastående,
orubblighet, bildn. till standa i stå fast
i ngt, vara upptagen av ngt
ister: fsv. ister, isl. istr; gemens, germ.
ord (ty. Inster inälvor av slaktdjur)
med släktingar i andra indoeurop.
språk, bl. a. lat. intesti’num; jfr
intes-tinal-

192

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free