Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lafsig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lafsig
lafsig fjantig, slarvig: till sv. och no.
dial. lafsa gå och släpa, lafsa utsliten
sko; slarvigt fruntimmer; jfr lufsa
1. lag vätska: fsv. lagher, isl. Iggr
vatten (i t. ex. Lagan och isl. Lggrinn
Mälaren): gemens, germ. ord, samma
ord som lat. lac’us insjö, fomiriska locli
sjö; jfr lagun, lakun
2. lag varv; sällskap; sätt, art, ordning;
rätt ställning, god ordning, gott skick:
fsv. lagh, isl. lag n.; egentl, ’läggande, det
lagda’ (jfr t. ex. bolag; neder-,
under-, upp-, vederlag; handlag;
ary ekes-, kamratlag; skrivlag; vardagslag
m.fl.) till lägga och ligga; jfr 3 lag,
1 laga, lagom, taklag, inlaga,
härvidlag
3. lag samling av rättsbestämmelser:
fsv. lagh (neutr. plur.), isl. Igg (neutr.
plur.); med grundbet. ’det (före)lagda,
det fastställda’ (jfr ty. Gesetz lag, till
setzen sätta); samma ord som 2 lag
1. laga (i laga mat, laga ett hål o. dyl.):
fsv. lagha; egentl, ’bringa i lag’, bildn.
till 2 lag
2. -laga: se förlaga, inlaga,
pålaga, upplaga
1. lager (best. lagret): av ty. Lager med
samma bet., egentl, samma ord som
läger
2. lager (ett träd): fsv. lagher-, laghur-,
da. laur-; över tyskan av lat. la’urus
med samma bet.
lagfara: se lagfart
lagfaren lagkunnig: egentl, förfaren
i lag
lagfart: jämförelsevis sen bildn. (1734)
till lagfara, fsv. laghfara förfara
(behandla) enligt lag
1. lagg (i laggkärl): fsv. lagg, isl. Iqgg, no.
logg; nord. ord med urspr. bet.
’inskärning’
2. lagg kant, brädd av myr el. mosse:
överförd an v. av 1 lagg
lagman ordförande i en
hovrättsavdelning (från 1947): fsv. lagman m. ledare
(och domare) vid ett landskapsting, eg.
’lagkunnig och lagförfaren man’; jfr isl.
Iggsggumadr, till lagsaga
lagom: egentl, dativ plur. av 2 lag i bet.
’rätt ställning’; för formen jfr s t u n do m,
enkom, ömsom
250
2. lama
lagsaga: fsv. laghsagha, urspr, ’lagens
framsägande på tinget’, sedan ’området
för (landskaps)lagen’
lagtima på laga tid: till fsv. Ume m. tid;
jfr urtima, timme
lagiTn strandsjö: över tyskan av ital.
lagu’na med samma bet.; av lat. lacu’na
fördjupning, håla; till lac’us sjö (se
1 lag); jfr lakun
laka: se 1 lake
lakan: fsv. no. lakan; trol. av fornlågty.
lakan (ty. Laken) duk; med okänd
härledning
1. lake (i saltlake o. dyl.): no. lake; trol.
av lågty. lake med samma bet. (ty.
Lache pöl, eng. lake sjö)
2. lake (en fisk): fsv. isl. laki, no. lake;
av omstritt ursprung; möjl. till lågty.
Iak slapp, slak, lös eller till lågty. wlak
slemmig, fuktig
lakej’ betjänt: trol. över tyskan av fra.
laquais; av likbet. spanska lacay’o
lakonisk [-o’-] kortfattad, fåordig: efter
grek. Iak’ön, förkortad form av
lakedai-mon’ios, invånare i landskapet
Lake-da’imon [Lakonien), vars huvudstad
Sparta var. Spartanerna var kända för
sina korta och kärnfulla yttranden.
Härtill lakonis’m
lakrits [la’kris,lak’ris]:över lågtyskan av
medeltidslat. liquiri’tia lakritsört
laktu k (en medicinalväxt): av lat.
lac-tu’ca sallat, egentl, ’mjölkört’; av lac
(gen. lac’tis) mjölk
laku’n tomrum, lucka: av lat. lacu’na
fördjupning, håla; lucka, brist; jfr
lagun
lalla jollra, pladdra: ljudhärmande, efter
småbarns oartikulerade ljud o. joller;
jfr da. lalle, ty. lallen, lat. lalla’re, grek.
lalei’n med samma bet.; i äldre sv. även
lilla med liknande bet.; jfr även lulla.
Härtill lallord
lam: fsv. lamber; gemens, germ. ord (ty.
lahm, eng. lame lam; halt), växlande i
bet. mellan ’lam’ och ’halt’
1. Ia’ma (ett kameldjur): ytterst från det
indianska quechuaspråkets (Peru) llama
hjord; fyrfotadjur
2. Ia’ma buddistisk präst: från
tibetanskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
