- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
252

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lapis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lapis

laudatur

la’pis frätsten: förkortning av lap’is
in-fema’lis helvetessten (se
infernalisk); av lat. lap’is sten

1. lapp invånare i Lappland, same: trol.
av finskt ursprung (finska Lappi
Lappland, ödemarken i norr, lappalainen
lapp, lapsk)

2. lapp bit, stycke: fsv. lapper; gemens,
germ. ord (jfr ty. Lappe, eng. lap), trol.
till isl. no. lapa hänga slappt ned; jfr
lappri, lappsalva, läpp

lapp’ri strunt: fsv. lappri; av lågty.
lapperi (ty. Lapperei) med samma bet.,
bildn. till 2 lapp

lappsalva smörja in; ge stryk: av lågty.
lapsalfen, holl. lapzalven smörja med
tjära och terpentin

lap’skojs (en maträtt): av lågty.
labs-kausch, eng. lobscouse med samma bet.
Iap’sus förbiseende: av lat. lap’sus
glidande, svävande; snavande, fall; t. ex.
lap’sus ca’lami "pennans glidning",
d. v. s. skrivfel; jfr lavin
lar’go långsamt (musikterm): av ital.
lar’go bred, av likabet. lat. lar’gus;
lar-getto [-get’o] tämligen långsamt: av
likabet. ital. larghäfo
larm: förkortning av alarm

1. larv (insektslarv): tidigare (från o.
1560): ’ansiktsmask’; över tyskan av
lat. lar’va med samma bet.; den nuv.
bet. först hos Linné, eg. bildlig (larven
= fjärilens förklädnad)

2. larv liten pojke: no. larv trashank;
stackare; till sv. och no. dial. larv trasa,
lapp; jfr lurvig, slarva. Härtill larva
traska, fjanta; larvig fjantig

laryngit [laryng-gi’t] strupkatarr:
bildat till grek. lar’ynx struphuvud.
Härtill laryngolog [-å’g], laryngologi’
lasarett’: känt i sv. från 1600-t.; över
tyskan av ital. lazzarettfo; efter ett under
1400-talet på ön Santa Maria di Nazaret
utanför Venedig upprättat pestsjukhus,
kallat Nazareto; ombildat efter lazz’aro
fattig, sjuk man, se lazzaron
lasciv [lasji’v] lättfärdig, slipprig: av
lat. lasci’vus yr, lekfull; självsvåldig;
lösaktig

lasera överdraga med genomskinlig färg:
bildn. till lasur

lask söm på skor’ o. dyl.: av lågty. lasche
(ty. Lasche) kilformig lapp. Härtill
laska sy ihop (skinn, läder), foga
samman (plankor, timmer)
lass: fsv. las, isl. Klass; gammal bildn.
till verbet lada lassa; se lada
lass’0 kastsnara: över spanska lazo av
lat. laq’ueus snara, rännsnara

1. last skeppslast; börda: av lågty. last
(ty. Last) med samma bet.; till laden
lasta (se lada, 1 läst). Härtill lastage
[-a’sj] (i lastageplats): av lågty. lastasehe
med samma bet.

2. last fel; moraliskt lyte: fsv. laster,
isl. Igstr; till verbet isl. Id tadla; klandra;
jfr lemlästa

las’ting (en tygsort): av eng. lasting,
egentl, pres. part. av eng. last vara,
räcka, hålla

lasu’r, lasy’r genomskimrande färg: av
äldre fra. lazur; se a zur (jfr lasera)
lat: fsv. isl. latr; gemens, germ. ord (jfr
ty. lass slapp, [nach]lässig slarvig, eng.
låte sen), besläktat bl. a. med lat. lass’us
trött och med verbet låta; eg. ’som
släpper efter’; jfr lättja
Iaten’t dold: ytterst av lat. lafens (gen.
laten’tis), pres. part. till late’re vara dold,
vara obekant
låter (pl.) återbörder: av lågty lat
beteende, samma ord som fsv. lat skick,
beteende; jfr låt och grannlåt; olat
iatera’l sido-: av lat. latera’lis
sido-lati’n: från olika former av lat. adj.
lati’-nus, egentl, ’från Latium (landet
omkring Rom)’. Härtill latinis’m latinsk
språkegenhet, av latinet påverkat
uttryck

latitu’d geografisk bredd; utsträckning:
av lat. latitu’do bredd; till la’tus bred
(jfr longitud)

latmåns: efterleden är mansnamnet
Måns; jfr grinolle, dummerjöns m. fi.
Iatri’n avträde, avträdesspillning: av lat.
latri’na badställe; avträde
latta träribba: av (låg)ty. Latte med
samma bet.

lattjo rolig (adj.), roligt (adv.) (slang):
från zigenarspråk laëo god
lauda’tur berömlig (i betyg): av lat.
lauda’tur han berömmes; av lauda’re
berömma

252

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free