Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lapis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lapis
laudatur
la’pis frätsten: förkortning av lap’is
in-fema’lis helvetessten (se
infernalisk); av lat. lap’is sten
1. lapp invånare i Lappland, same: trol.
av finskt ursprung (finska Lappi
Lappland, ödemarken i norr, lappalainen
lapp, lapsk)
2. lapp bit, stycke: fsv. lapper; gemens,
germ. ord (jfr ty. Lappe, eng. lap), trol.
till isl. no. lapa hänga slappt ned; jfr
lappri, lappsalva, läpp
lapp’ri strunt: fsv. lappri; av lågty.
lapperi (ty. Lapperei) med samma bet.,
bildn. till 2 lapp
lappsalva smörja in; ge stryk: av lågty.
lapsalfen, holl. lapzalven smörja med
tjära och terpentin
lap’skojs (en maträtt): av lågty.
labs-kausch, eng. lobscouse med samma bet.
Iap’sus förbiseende: av lat. lap’sus
glidande, svävande; snavande, fall; t. ex.
lap’sus ca’lami "pennans glidning",
d. v. s. skrivfel; jfr lavin
lar’go långsamt (musikterm): av ital.
lar’go bred, av likabet. lat. lar’gus;
lar-getto [-get’o] tämligen långsamt: av
likabet. ital. larghäfo
larm: förkortning av alarm
1. larv (insektslarv): tidigare (från o.
1560): ’ansiktsmask’; över tyskan av
lat. lar’va med samma bet.; den nuv.
bet. först hos Linné, eg. bildlig (larven
= fjärilens förklädnad)
2. larv liten pojke: no. larv trashank;
stackare; till sv. och no. dial. larv trasa,
lapp; jfr lurvig, slarva. Härtill larva
traska, fjanta; larvig fjantig
laryngit [laryng-gi’t] strupkatarr:
bildat till grek. lar’ynx struphuvud.
Härtill laryngolog [-å’g], laryngologi’
lasarett’: känt i sv. från 1600-t.; över
tyskan av ital. lazzarettfo; efter ett under
1400-talet på ön Santa Maria di Nazaret
utanför Venedig upprättat pestsjukhus,
kallat Nazareto; ombildat efter lazz’aro
fattig, sjuk man, se lazzaron
lasciv [lasji’v] lättfärdig, slipprig: av
lat. lasci’vus yr, lekfull; självsvåldig;
lösaktig
lasera överdraga med genomskinlig färg:
bildn. till lasur
lask söm på skor’ o. dyl.: av lågty. lasche
(ty. Lasche) kilformig lapp. Härtill
laska sy ihop (skinn, läder), foga
samman (plankor, timmer)
lass: fsv. las, isl. Klass; gammal bildn.
till verbet lada lassa; se lada
lass’0 kastsnara: över spanska lazo av
lat. laq’ueus snara, rännsnara
1. last skeppslast; börda: av lågty. last
(ty. Last) med samma bet.; till laden
lasta (se lada, 1 läst). Härtill lastage
[-a’sj] (i lastageplats): av lågty. lastasehe
med samma bet.
2. last fel; moraliskt lyte: fsv. laster,
isl. Igstr; till verbet isl. Id tadla; klandra;
jfr lemlästa
las’ting (en tygsort): av eng. lasting,
egentl, pres. part. av eng. last vara,
räcka, hålla
lasu’r, lasy’r genomskimrande färg: av
äldre fra. lazur; se a zur (jfr lasera)
lat: fsv. isl. latr; gemens, germ. ord (jfr
ty. lass slapp, [nach]lässig slarvig, eng.
låte sen), besläktat bl. a. med lat. lass’us
trött och med verbet låta; eg. ’som
släpper efter’; jfr lättja
Iaten’t dold: ytterst av lat. lafens (gen.
laten’tis), pres. part. till late’re vara dold,
vara obekant
låter (pl.) återbörder: av lågty lat
beteende, samma ord som fsv. lat skick,
beteende; jfr låt och grannlåt; olat
iatera’l sido-: av lat. latera’lis
sido-lati’n: från olika former av lat. adj.
lati’-nus, egentl, ’från Latium (landet
omkring Rom)’. Härtill latinis’m latinsk
språkegenhet, av latinet påverkat
uttryck
latitu’d geografisk bredd; utsträckning:
av lat. latitu’do bredd; till la’tus bred
(jfr longitud)
latmåns: efterleden är mansnamnet
Måns; jfr grinolle, dummerjöns m. fi.
Iatri’n avträde, avträdesspillning: av lat.
latri’na badställe; avträde
latta träribba: av (låg)ty. Latte med
samma bet.
lattjo rolig (adj.), roligt (adv.) (slang):
från zigenarspråk laëo god
lauda’tur berömlig (i betyg): av lat.
lauda’tur han berömmes; av lauda’re
berömma
252
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>